PrataBas

En del (ganska många?) basister spelar i band där basen inte precis står i fokus, t.ex. Ian Hill och Cliff Williams. Ändå bedöms deras förmåga att spela bas helt efter vad de presterar i respektive band. De har ju knappast fria händer att spela vad de vill och vem vet hur bra/dåliga de är egentligen?

Deras värde som instrumentalister kopplas väl något skoningslöst till grupperingen de förknippas med kan jag tycka. Den personliga prestationen ter sig oväsentlig när fanboysen gör sin röst hörd och kärleken till moderlandet förlåt, bandet, väger tyngst.
Därav alla dessa "Lemmy, Deacon, Vicious, Paul Jones, Glover, etc....är världens bästa basist....så är det bara!"
Inte mycket man kan resonera kring i ett hav av känslor.

Det där med världens bästa basist, trummis osv. måste vara bland det tråkigaste och mest meningslösa som det tjatas om i det oändliga överallt (nästan)

basen skrev:Det där med världens bästa basist, trummis osv. måste vara bland det tråkigaste och mest meningslösa som det tjatas om i det oändliga överallt (nästan)

Amen

Jag bryr mig om ifall låten är bra, är faktiskt inte så intresserad av basspel överhuvudtaget


Skickat från min iPhone med Tapatalk

RolleHarris skrev:Jag bryr mig om ifall låten är bra, är faktiskt inte så intresserad av basspel överhuvudtaget


Skickat från min iPhone med Tapatalk

Amen!

...en bas som bara finns där, i låten, som man inte hör förrän den slutar spelas, torde vara den bästa "basen". Ibland blir jag så trött på circusbassister som bara gör volter å åker race på halsen. Nä tacka vettja bassister som t.o.m lyssnar till vad som egentligen händer i musiken.


å samtliga musiker i allmänhet

Tommy Cassemar är en basist som bara finns, märks knappt att han spelar. Men det hörs om han slutar.

Om jag tycker låten är bra är basisten som spelar också bra, dvs basspelet passar låten. Å andra sidan finns det basister (och andra musikanter) som jag tycker spelar extra smakfullt, men det är där subjektiviteten verkligen träder fram.

Danne skrev:Om jag tycker låten är bra är basisten som spelar också bra, dvs basspelet passar låten. Å andra sidan finns det basister (och andra musikanter) som jag tycker spelar extra smakfullt, men det är där subjektiviteten verkligen träder fram.

Exakt så. Den bästa basisten ser väl vad som är rätt i låten?!

I ett sammanhang passar Dusty Hill, i ett annat passar Billy Sheehan.

Vet inte vem (pallar inte googla) som spelar på Dweezil Zappas platta "Confessions" men jäklar vad gossen gör sitt jobb...

Tarzan08 skrev:
Vet inte vem (pallar inte googla) som spelar på Dweezil Zappas platta "Confessions" men jäklar vad gossen gör sitt jobb...

Scott Thunes och nån mer tror jag.

Dusty är ju en hjälte av sällan skådat slag utan att vara flashig på något sätt. Nån slags motpol till Jaco, som ändå är fantastisk på sitt sätt. Jag minns en av de första Glanshammarträffarna, när Martin och Boom groovade loss. Martin spelade ett fantastiskt, improviserat solo som var helt enormt och Boom spelade typ en ton varannan takt. Jag kommer ihåg att att jag fullständigt small av på de enstaka tonerna! Jävlar vad bra det var!

Samma sak uppskattar jag hos basar. Unicorn-Christian bygger fantastiska instrument som fullständig smälter ihop med basisten och blir det ultimata verktyget för att skapa det ljud man hör i huvudet. Ändå föredrar jag en gammal Fender Precision som gör en sak och ofta stretar emot när man försöker göra nåt annat.

Smak är märkligt...

Kan det vara så att det är bra med ett forum för basister där de kan prata om sitt och andras basande? Det kanske gör att de inte har så mycket tid att spela, då håller de det simpelt och alla blir glada... nae, för uppenbart. Jag nannar kudde.

BBQV skrev:Dusty är ju en hjälte av sällan skådat slag utan att vara flashig på något sätt. Nån slags motpol till Jaco, som ändå är fantastisk på sitt sätt. Jag minns en av de första Glanshammarträffarna, när Martin och Boom groovade loss. Martin spelade ett fantastiskt, improviserat solo som var helt enormt och Boom spelade typ en ton varannan takt. Jag kommer ihåg att att jag fullständigt small av på de enstaka tonerna! Jävlar vad bra det var!

Samma sak uppskattar jag hos basar. Unicorn-Christian bygger fantastiska instrument som fullständig smälter ihop med basisten och blir det ultimata verktyget för att skapa det ljud man hör i huvudet. Ändå föredrar jag en gammal Fender Precision som gör en sak och ofta stretar emot när man försöker göra nåt annat.

Smak är märkligt...

Var det den här?
http://youtu.be/x8FYEFtqd64" onclick="window.open(this.href);return false;

Prexis!

Ente skrev:Tommy Cassemar är en basist som bara finns, märks knappt att han spelar. Men det hörs om han slutar.

Facit!

En engelsk basspelare född 1953 som spelar bandad, bandlös, upright/downright bass "allt". Han heter Paul Westwood.

Lyssna på Micke Rickfors låt "Kickin a dream around", från "Kickin a dream" skivan på Spotten t.ex kanske inte så laid men j-l "snärtigt å tajt"!!

Finns inte mycket att se med han. En äldre instruktionsvideo på YouTube men han har hållit i gång sedan 1976 och medverkat på många skivor, artister, allt ifrån rock, jazz, evergreens, What ever...

På äldre dagar tar han det nog lugnare..

/BasBert

TDHP skrev:

Ente skrev:Tommy Cassemar är en basist som bara finns, märks knappt att han spelar. Men det hörs om han slutar.

Facit!

+ på det.

Men även han som dom flesta har ju innan man landar i 'less is more' lekt av sig i början av baskarriären.
Bäst är ju att ha stilkänsla, smak och att veta när det passar att spela mer avskalat eller när man kan brodera mer.
(Avd självklarheter, vet, men återkommer oftast till det när jag själv basfilosoferar)

Enbasist skrev:

TDHP skrev:

Ente skrev:Tommy Cassemar är en basist som bara finns, märks knappt att han spelar. Men det hörs om han slutar.

Facit!

+ på det.

Men även han som dom flesta har ju innan man landar i 'less is more' lekt av sig i början av baskarriären.

Som tex på Johan Lindells första platta. Slickt 80-talsstuk med lite fills och ett solo.
https://www.youtube.com/watch?v=LUbxkbJdue8" onclick="window.open(this.href);return false;

Cliff Williams! Vad vore AC/DC utan den klippan? Simpla, snygga utsvävningar på rätt ställen och i övrigt en idiotsäker taktmaskin som tillsammans med trummisen ger dem den stabila grunden de måste ha för att svänga som de gör. En riktig hjälte i min bok!

En bra basist får gärna vara som en riktigt bra fotbollsdomare - om man inte märker honom/henne så har hen gjort ett bra jobb!

Fast jag kan å andra sidan verkligen uppskatta Francis Rocco Prestia, Allen Woody och andra som spelar mycket - bara de spelar för låten och bandet och inte för att visa vilken sagolik teknik de har.

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=0RidhyUlTzo[/youtube]

Skolexempel på hur man spelar simpelt med en finess utan dess like.

Simpelt, svängigt, passar i låten och dessutom jävligt bra!

Ente skrev:....är en basist som bara finns, märks knappt att han spelar....

Det där är ju en beskrivning som passar in långt tillbaka i tiden. Dessutom en extremt tråkig beskrivning av en basist. Skulle det där vara en riktlinje man var tvungen att hålla sig till så skulle jag sluta spela bas omedelbart. Som tur är så gör de flesta basister mer än denna beskrivning.

Hallå.. det är 2015 och det har hänt grejer. Självklart skall man hålla ett superstadigt grundgroove, men det hindrar ju inte basisten från att tillföra musiken/låten så väldigt mycket mer, och som HÖRS.
Tänker då på melodiska fills/slingor, subtila som stora. Och rytmiken.. såsom ghostnotes, dynamiskt men hörbart anslag som tillför låten ett grymt sväng . . i syfte att hela tiden backa upp låten (sången).
Några exempel är Jamerson, Anthony Jackson, Pino Palladino . . och många, många andra.
Herregud, huh..!!

Ja inte lever jag upp till den beskrivningen heller, jag vill spela och höras.