PrataBas

Tar man bort C ackordet och spelar D hela vägen till G, då tycker jag att D är tonika. Med C så jag osäker...

Fan vad skönt det är att vara helt outbildad och bara SPELA låtjäveln!

(Om man nu nödvändigtvis MÅSTE spela den. )

TDHP skrev:Fan vad skönt det är att vara helt outbildad och bara SPELA låtjäveln!

(Om man nu nödvändigtvis MÅSTE spela den. )

Fast det kan vara ganska användbart att ha koll på rudimentär teori, som t ex tonika, subdominant & dominant. Plankning och eventuell transponering blir betydligt enklare så.

Snabbare väg till att bara lira sen!

bootsy skrev:

TDHP skrev:Fan vad skönt det är att vara helt outbildad och bara SPELA låtjäveln!

(Om man nu nödvändigtvis MÅSTE spela den. )

Fast det kan vara ganska användbart att ha koll på rudimentär teori, som t ex tonika, subdominant & dominant. Plankning och eventuell transponering blir betydligt enklare så.

Snabbare väg till att bara lira sen!

Visst är det så, men i ett sånt här fall blir det liiite lökigt!

TDHP skrev:

bootsy skrev:

TDHP skrev:Fan vad skönt det är att vara helt outbildad och bara SPELA låtjäveln!

(Om man nu nödvändigtvis MÅSTE spela den. )

Fast det kan vara ganska användbart att ha koll på rudimentär teori, som t ex tonika, subdominant & dominant. Plankning och eventuell transponering blir betydligt enklare så.

Snabbare väg till att bara lira sen!

Visst är det så, men i ett sånt här fall blir det liiite lökigt!

Visst, i synnerhet om det är en låt man till varje pris vill undvika att spela!

Jag kanske är skadad av för mycket funktionsanalyserande, så att jag hör det jag "borde" höra, men jag tycker nog allt att den går i G. Men det är på håret, när jag lyssnar på låten från början tycker jag helt klart G, men ju mer man kommer in i den, desto mer lutar man åt D. Nu fadar låten visserligen ut, men på de liveversioner jag har lyssnat på slutar de faktiskt på G.
Sen tycker jag personligen att G-penta (både moll och dur) låter bättre att sola med än D, men D funkar ju helt klart också, fast det blir en annan känsla. Smaksak, antar jag.
Dessutom måste jag bara tillägga: Fasen vad bra originalet är! Det är lite med den som med Creedencelåtar, det är coverbanden som förstör!

TDHP skrev:Fan vad skönt det är att vara helt outbildad och bara SPELA låtjäveln!

(Om man nu nödvändigtvis MÅSTE spela den. )

Haha, ja, varför krångla till något så enkelt som en treackordslåt?

Intressanta är att låten innehåller för lite information för att teoretiskt bestämma tonart. Om man tar en låt med liknande ackordföljd, t ex Fortunate son med Criiidence, så har den samma typ av ackordföljd i versen, E, D, A. Men eftersom man landar på E i slutet av rundan, så blir E mer befäst som tonika. Eventuella tveksamheter sopas bort i refrängen som är E, B, A, E, då B utan tvekan blir dominant.

bootsy skrev:

TDHP skrev:

bootsy skrev:

TDHP skrev:Fan vad skönt det är att vara helt outbildad och bara SPELA låtjäveln!

(Om man nu nödvändigtvis MÅSTE spela den. )

Fast det kan vara ganska användbart att ha koll på rudimentär teori, som t ex tonika, subdominant & dominant. Plankning och eventuell transponering blir betydligt enklare så.

Snabbare väg till att bara lira sen!

Visst är det så, men i ett sånt här fall blir det liiite lökigt!

Visst, i synnerhet om det är en låt man till varje pris vill undvika att spela!

Kom igen, vad vore en forumdel för musikteori utan ankrövsakademiska hårklyverier och allmänt världsfrånvänt teoretiserande?

bootsy skrev:

TDHP skrev:

bootsy skrev:

TDHP skrev:Fan vad skönt det är att vara helt outbildad och bara SPELA låtjäveln!

(Om man nu nödvändigtvis MÅSTE spela den. )

Fast det kan vara ganska användbart att ha koll på rudimentär teori, som t ex tonika, subdominant & dominant. Plankning och eventuell transponering blir betydligt enklare så.

Snabbare väg till att bara lira sen!

Visst är det så, men i ett sånt här fall blir det liiite lökigt!

Visst, i synnerhet om det är en låt man till varje pris vill undvika att spela!

...men ändå gör med jämna mellanrum. Funkar av nån anledning alltid!

En ledtråd är att känna efter vilket ackord man vill göra ett fett slutmos på. I mitt fall är det ett tydligt D.
Det är väldigt sällan man är bekväm med ett slutmos på dominanten.

Om man ställer frågan mitt under ett gig "Vilken tonart går den i då ?" så är det givna svaret "D".....allt annat leder till stora problem...svarar man "G" så börjar majoriteten låten i G...vilket leder till rynkade pannor eftersom låten liras bäst i "D".

dereborn skrev:En ledtråd är att känna efter vilket ackord man vill göra ett fett slutmos på. I mitt fall är det ett tydligt D.
Det är väldigt sällan man är bekväm med ett slutmos på dominanten.

Precis var jag hamnade när jag tänkte igenom låten!
Slutar alltid F C D!

För mig är det D.

Lite OT. Ruskigt likt:

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=1MRu8N2K0NY[/youtube]

TDHP skrev:

dereborn skrev:En ledtråd är att känna efter vilket ackord man vill göra ett fett slutmos på. I mitt fall är det ett tydligt D.
Det är väldigt sällan man är bekväm med ett slutmos på dominanten.

Precis var jag hamnade när jag tänkte igenom låten!
Slutar alltid F C D!

exakt.

När jag började läsa tråden på sida ett, var jag säker på att jag uppfattade det som D-dur. Men just nu känns det som hundra procent G, beroende på att jag lyckades pausa och sedan trycka på "play" mitt i gitarriffsmellanspelet. Gör man så känns det helt annorlunda än om man börjar från sången i början, visar det sej. Fascinerande detta.

Om man utgår från gitarriffet så känner jag det nämligen som om... tja, om man menade att G var en subdominant, skulle man sannolikt låtit riffet gå UPP till G, inte ramla ner och landa på G som man gör nu...

Men som sagt. Så känns det inte när jag börjar från början. Hahaha.

Kom på en grej ni kan testa!
Spela låten med ackorden H, A, E istället och säg sen om den går i E eller H!
(På gitarr, annars vet jag inte om skillnaden blir så markant!)

TDHP skrev:Kom på en grej ni kan testa!
Spela låten med ackorden H, A, E istället och säg sen om den går i E eller H!
(På gitarr, annars vet jag inte om skillnaden blir så markant!)

B.
Inte H.

dereborn skrev:

TDHP skrev:Kom på en grej ni kan testa!
Spela låten med ackorden H, A, E istället och säg sen om den går i E eller H!
(På gitarr, annars vet jag inte om skillnaden blir så markant!)

B.
Inte H.

+1

Ja inte fan låter det B om det då!

Är man på G om man spelar den i D?

Klopper skrev:Är man på G om man spelar den i D?

A, D E D man får C

Perennial skrev:Hade aldrig tänkt på det, låten är så "självklar", (NOT) men jag tror att båda alternativ är rätt beroende på approach. Ska man vara praktisk så passar nog D bättre.
Rent teoretiskt och lite mer åt klassiska hållet skulle den nog bli analyserad åt G hållet eftersom kadensen lutar ditåt.

Fast det vete rackarn. Även i klassisk funktionsanalys tar man ju i beaktande hur det låter och "känns".

Jag säger D, med C som ersättning för dominanten. C delar redan två toner med A7, det kallas väl för "mediant" vill jag minnas.

Finns ju drösvis med beatleslåtar med låga sjuans durackord som Dominant och sånt pratade vi mycket om på musikhögskolan vill jag minnas...dock aldrig SHA

enor skrev:När jag började läsa tråden på sida ett, var jag säker på att jag uppfattade det som D-dur. Men just nu känns det som hundra procent G, beroende på att jag lyckades pausa och sedan trycka på "play" mitt i gitarriffsmellanspelet. Gör man så känns det helt annorlunda än om man börjar från sången i början, visar det sej. Fascinerande detta.

Om man utgår från gitarriffet så känner jag det nämligen som om... tja, om man menade att G var en subdominant, skulle man sannolikt låtit riffet gå UPP till G, inte ramla ner och landa på G som man gör nu...

Men som sagt. Så känns det inte när jag börjar från början. Hahaha.

Precis så känner jag också! Beror på varifrån man lyssnar så känns det olika. Versen känner jag helt klart i G-dur, men refrängen är mer i D...

Rix skrev:G tycker jag.

D mixolydisk?

+1.

//J

mikkejohansson skrev:...

Jag säger D, med C som ersättning för dominanten. C delar redan två toner med A7, det kallas väl för "mediant" vill jag minnas.
...

Bra formulerat, Mikke!