the_great_alfonzo skrev:Hur i helv. är det tanken att man ska kunna spela svinsnabbt med plektrum medan man håller ett annat mönster än raka 8ondelar med högern utan att tappa takt eller dö i armen? Öva är jobbigt... Tänker fan kunna spela Bleed tills imorrn..
Jag övar själv på att kunna spela enklare sextondelsfigurer lika naturligt med både ned- och uppslag som första anslag och jag börjar få flyt på det. Det har man nytta av i synkoperade sextondelsfigurer: om inte den ena varianten funkar bra så funkar den andra bättre. Dessutom får man en mer likaklingande klang mellan ner- och uppslag - samma betoningskraft. Detta gäller även fram- och bakvända gallopper och sextondelstrioler likaväl som åttondelar och åttondelstrioler. Och givetvis kan man blanda de två teknikerna inom samma takt (läs: ner- och uppslag om vartannat). Mitt mål nu som jag börjar uppnå lite smått är att kunna spela alla mina enklare sextondelsfigurer med eller utan cross-picking i 160 bpm, det är snabbt nog för att man ska klara sig långt. Jag rekommenderar detta sätt att öva fastän det kan kännas övermäktigt. Jag använder handledsrörelser, lagom vinklat plektrum och lite armrörelse förutom vid cross-picking. Jag hörde låten "bleed". Trots att jag spelat i 20 år skulle jag behöva månader av övning för att kanske greja den. Men glöm inte att det basriffet innehåller mikro-pauser, en välbehövlig vila för plektrumhanden. Jag kör med liksidiga (triangulära) basplektrum med lite rundare spets av märket "Clayton Raven 1.22 mm." Jag rekommenderer dem. Kör aldrig tunnare än 1 mm. Man bör kunna spela bara upslag eller nedslag i åttondelar i 160 bpm, sen har man resurser för det mesta (men inte allt). Denna tråkiga konditionsövning gör sig bäst i replokalen, tycker jag. Personligen har jag ett starkare uppslag än nedslag men det har jämnat ut sig tack vare min övning.
