mikkejohansson skrev:Värsta är ju när det är en utskriven walking utan ackordanalys överhuvudtaget (kanske var det du menade Graf?)...då har man ju mindre chans att "rädda" en taskig skriven analys.
Jo det var det jag menade då jag skrev det...
*edit* Fan vad stöddig jag lät, förlåt!
Senast redigerad av Gäst den tor 10 maj 2007, 22:26, redigerad totalt 1 gånger.
mikkejohansson skrev:Värsta är ju när det är en utskriven walking utan ackordanalys överhuvudtaget (kanske var det du menade Graf?)...då har man ju mindre chans att "rädda" en taskig skriven analys.
Man kan ju hoppas på att man sitter brevid gitarristen....
Kan göra en tvärtom och rekommendera unge arrangören Mathias Lundqvist (Stockholm/Piteå), bra arr med bra baskänsla! Det vill säga mycket tomma takter med ackordanalys
mikkejohansson skrev:Kan göra en tvärtom och rekommendera unge arrangören Mathias Lundqvist (Stockholm/Piteå), bra arr med bra baskänsla! Det vill säga mycket tomma takter med ackordanalys
Det gillar jag. Frihet under ansvar. Sånt ger alltid ömsesidig respekt. När jag arrar litar jag alltid på mina medmusikers kunskap och erfarenhet. Om jag diggar en gitarrist vill jag ju ha hans spelstil oxå. Sen gäller det att förstå att alla är olika. Vissa musiker vill ha allt noterat. Varenda andning, styrka, osv.
"Oh my god it's the funkys**t!"
Fender Precision-79, Fender JV-83, Fender CS P-59, Mesa http://davidsodergrenshotfive.se/" onclick="window.open(this.href);return false;
criss skrev:
"building walking bass lines" av ed friedland.
tokigt bra bok!!!
förklarar metodiskt hur man gör för att spela walking från den grundligaste grunden till att i slutet på bok nr 2 förklara: "du kan göra hur som helst, det kommer att funka - om du kan reglerna du bryter mot"
del ett är helt grymt bra som verkligen förklarar på ett smidigt sätt hur man bygger en bassline och det bästa är: det funkar i alla andra stilar också!
köp!
tycker jag... vad tycker ni?
Håller stenhårt med! Bästa boken! Walkingbas kan dessutom vara ruggigt bra när man lär sig harmonilära. Att skriva ut ackordtonerna och hitta snyggaste vägen från A till Ö är riktigt bra träning (om än så tråkigt) och man kan träna sig i att komma bort från de där standardmönstren man så lätt faller i.
Lyssna på de gamla rävarna, analysera och plocka ut basgångarna de använder. ex på "gamla rävar": Ron Carter, Gary Peacock, Mingus, Paul Chambers... Kolla in plattor med Miles, Parker, Dizzie Gillespie, Coltrane etc. Där finns en guldgruva för alla som är sugna på att lära sig walkingbass. Testa!
Jag fuskar mig fram med Walking som med allting annat.
Brukar dock börja med grundton och därefter blir det vad det blir... satsar dock på att någon gång pricka grundtonen igen så att folk inte tror jag är helt galen.
Samma när jag sjunger jazzlåtar... brukar "hänga" rätt mycket men kör emellanåt spikraka fraser för att väga upp.
uuuuuh storbandsnoter utan ackordanalys är inte mina bästa minnen precis.
En vettig grundidé i walkingbass (som jag tycker) är att ha vissa återkommande figurer: Ett säkert kort är 1, 3, 5 och halvton ledande till nästa ackord. T ex Cm7/Fm7/ blir då C, Eb, G, Gb/ F, Ab, C - sen halvton till nästa ackord... Ja, ni fattar. Man kan sen välja om halvtonen ska vara ovanför eller under nästa ackord. Just den tonen kallar man också för ledton. Öva sen att blanda med över/under. Denna walking idé blir aldrig fel, du är aldrig "outside". Garanterat inga sura blickar från de andra.. Pröva även att accentuera 2:an o 4:an i takten, lyssna in rytmen från ridecymbalen och var tajt med den. Då schwänger det.
