Monstret
Postat: tor 27 dec 2007, 22:14
Monstret!
Jag och ostronet mötte upp Marcbass på Gula Tuttarna utanför Hässleholm och fick en trevlig men allt för kort pratsund. Tjatar gärna mer med Marcbass, en rackarns trevlig bekantskap! Där efter var det en mycket kort och väldigt summarisk test av "The Monster" på parkan utanför.
Första intrycket var att det var en sällsynt ful jävel (me like!
) och en aning tung (bådade gott för framtiden men inget för klenpittar) och en hals på femman som liksom smälte in i vänsternäven, en smula pengar bytte ägare och sedan var det hemfärd för alla fyra. Marcbass åt sitt håll och jag, ostronet och monstret åt vårat!
Efter att släppt av "KH" på Kna lasarett för att tillbringa kvällen/natten med lillan så gled jag hemåt! En stunds acklimatisering i värmen, sedan var det dags för en första test.
Frapperas av detta osannolika utseende.
Klarlackad kropp (vet ej ännu träslag) med färg som ser ut som lackad barkis utan pyllor (ny lack kanske? men kanske ändå inte!!). Ett övre horn som det är hög kådisvarning på och svarta mickar och hardware.
Jackade in den och kollade hur volym, ton och switch uppförde sig och sedan gasade jag på till lite Ian Dury i brist på bättre.
Vad skall man då säga om spelbarhet och ljud?
Jo.....
Halsarna är mums, en smula små fix med bandändarna på femman och det blir kalas, strängarna var inte riktigt i min smak men det var å andra sidan väntat. Strängar är som kallingar, alla har sina favoriter och ingen skulle vilja byta med någon annan! Gillar bäst Fender rounds, 2 dagar gamla men efter 10 börjar dom kännas en smula unkna!
Men detta lät dock inte mig hindras.
Här dônades det på med samma eq som jag använder till BB5000. Som väntat lät det annorlunda, här skall labbas med eq! Även mickarna lär behöva en justering så det låter som jag vill, men det är ingen direkt kritik utan det är jag som har en aning udda anslagstekink.
Väldigt subjektivt och med absolut inga referenser till andra basar (har inga andra twin necks
), så kändes det som det bamsiga stycket trä som kroppen var gjord av gav en angenäm ton. Det märktes särskilt på bandlöst. Mycket mer "sjung" än i den bandlösa Eagle:n. Enda invändningen är att jag har lite svårt Lp-konceptet på kontrollerna, dvs två volym och två ton. Men det är ju inget som inte några nya potar och en smula lödning kan råda bot på! Lurar på om man rent av skulle fixa till så att respektive hals får en egen utgång.
Oanade möjligheter öppnas!
Summa sumarum efter c:a 30 minuter så är intrycket att det är en kalasbas för pengarna (hur i hoppsan kan man bygga ett bra instrument för dom pengarna? Nä! Vill förresten inte veta. Skulle nog bli fly förbannad!) och en eloge till Marcbass som gav en utförlig VDN-deklaration. Handlar gärna med Marcbass igen, när ekonomin medger dvs!
Mer info kommer vad det lider!
// Klopper
Jag och ostronet mötte upp Marcbass på Gula Tuttarna utanför Hässleholm och fick en trevlig men allt för kort pratsund. Tjatar gärna mer med Marcbass, en rackarns trevlig bekantskap! Där efter var det en mycket kort och väldigt summarisk test av "The Monster" på parkan utanför.
Första intrycket var att det var en sällsynt ful jävel (me like!
) och en aning tung (bådade gott för framtiden men inget för klenpittar) och en hals på femman som liksom smälte in i vänsternäven, en smula pengar bytte ägare och sedan var det hemfärd för alla fyra. Marcbass åt sitt håll och jag, ostronet och monstret åt vårat!Efter att släppt av "KH" på Kna lasarett för att tillbringa kvällen/natten med lillan så gled jag hemåt! En stunds acklimatisering i värmen, sedan var det dags för en första test.
Frapperas av detta osannolika utseende.
Klarlackad kropp (vet ej ännu träslag) med färg som ser ut som lackad barkis utan pyllor (ny lack kanske? men kanske ändå inte!!). Ett övre horn som det är hög kådisvarning på och svarta mickar och hardware.
Jackade in den och kollade hur volym, ton och switch uppförde sig och sedan gasade jag på till lite Ian Dury i brist på bättre.
Vad skall man då säga om spelbarhet och ljud?
Jo.....
Halsarna är mums, en smula små fix med bandändarna på femman och det blir kalas, strängarna var inte riktigt i min smak men det var å andra sidan väntat. Strängar är som kallingar, alla har sina favoriter och ingen skulle vilja byta med någon annan! Gillar bäst Fender rounds, 2 dagar gamla men efter 10 börjar dom kännas en smula unkna!
Men detta lät dock inte mig hindras.
Här dônades det på med samma eq som jag använder till BB5000. Som väntat lät det annorlunda, här skall labbas med eq! Även mickarna lär behöva en justering så det låter som jag vill, men det är ingen direkt kritik utan det är jag som har en aning udda anslagstekink.
Väldigt subjektivt och med absolut inga referenser till andra basar (har inga andra twin necks
), så kändes det som det bamsiga stycket trä som kroppen var gjord av gav en angenäm ton. Det märktes särskilt på bandlöst. Mycket mer "sjung" än i den bandlösa Eagle:n. Enda invändningen är att jag har lite svårt Lp-konceptet på kontrollerna, dvs två volym och två ton. Men det är ju inget som inte några nya potar och en smula lödning kan råda bot på! Lurar på om man rent av skulle fixa till så att respektive hals får en egen utgång.Oanade möjligheter öppnas!
Summa sumarum efter c:a 30 minuter så är intrycket att det är en kalasbas för pengarna (hur i hoppsan kan man bygga ett bra instrument för dom pengarna? Nä! Vill förresten inte veta. Skulle nog bli fly förbannad!) och en eloge till Marcbass som gav en utförlig VDN-deklaration. Handlar gärna med Marcbass igen, när ekonomin medger dvs!
Mer info kommer vad det lider!
// Klopper
