PrataBas

Jag var egentligen på jakt efter en femsträngad för att öka omfånget av toner i mitt band, som består av bas, synth/piano och trummor. Och så kom denna ut på marknaden, så jag slog till direkt. Tänkte att den kommer att bli perfekt i bandet, eftersom jag kan spela lite mer gitarrliknande saker blandad med basgångarna, på samma instrument. Snabb leverans från Jam, och jag var igång!

Mitt första intryck var att ja, det är ju faktiskt en bas! Vilket jag befarat att det inte skulle kännas som, med tanke på att strängarna är lite tunnare. Men genom basstärkaren (ihop med en Zoom B3) låter den lika mycket bas som P-basen, nästan. Dock känns E-strängen en aning sämre än de övriga, den ger inte samma klarhet i ljudet som en vanlig bas, vilket jag antar beror på kombinationen tunnare sträng och kortare skala (?). Den strängen är också lite svår att få stämd än de andra, men tror jag behöver se över intoneringen lite mer också. (Jag är verkligen inte någon fena på att justera instrument, ska sägas.) I övrigt tycker jag den känns relativt solid, inte plastig någonstans. Mickarna låter rätt ok, kan variera från ganska mullrigt till rätt diskantrikt. Tremoloarmen har jag dock inte riktigt förstått poängen med ännu...

På ljusare toner tycker jag nog att den gör sig bäst, och den låter riktigt snyggt med rejäl dist och wahwah (vilket är trevligt för oss gamla Metallica-fans). Jag märker hur jag gärna hamnar ovanför tolfte band i melodislingor, och jag får ibland påminna mig om att ta ner dem en oktav för att det ska låta mera bas. Även gitarrackord funkar, även om de låter klart bäst i arpeggio. Jag tror att det här instrumentet kommer att trigga fram en hel del idéer för låtar som gör sig bra i min typ av band, medan jag tror att jag skulle ha svårt att hitta en användning för den i ett traditionellt rockband. Den skulle då riskera att konkurrera med gitarren istället för att samarbeta med den. I ett gitarrlöst band är möjligheterna dock stora att göra roliga grejor med den.

Första testet, direkt ur lådan:


Sammanfattningsvis:

Positivt:
- Många nya idéer!
- Smart hybrid mellan gitarr och bas, vilket passar bra i vissa sammanhang
- Låter rätt mycket bas
- Snygg (IMHO)

Negativt:
- Lite slapp E-sträng
- Något trångt för fingerspel, men det funkar (spelar huvudsakligen med fingrarna på den, men har rätt smala fingrar)
- Mickarna känns kanske något mer gitarr- än basanpassade
- Oklart vilken plats den kan ha i ett gitarrbaserat band

Kul! En sådan står helt klart på inköpslistan i framtiden. Frågan är hur man löser E-strängens slapphet. Vissa säger att halsen inte är tillräckligt stark för att man ska kunna gå upp ett steg i strängtjocklek.

Snygg! Tack för recensionen.

xfredrikx skrev:Vissa säger att halsen inte är tillräckligt stark för att man ska kunna gå upp ett steg i strängtjocklek.

Undrar om hårdvaran pallar grövre strängar.

joachime skrev:Snygg! Tack för recensionen.

xfredrikx skrev:Vissa säger att halsen inte är tillräckligt stark för att man ska kunna gå upp ett steg i strängtjocklek.

Undrar om hårdvaran pallar grövre strängar.

Det borde den göra. Problemet är bara att få fatt i tjockare strängar, då Fender slutat tillverka sitt eget Bass VI-set, som har en .095-E-sträng. LaBella gör VI-strängar med liknande dimensioner, men de är både dyra och aningen svåra att få fatt i.

Själv skulle jag väldigt gärna testa en 6-strängad 30-tums bas med normalt strängavstånd.

Nyasu skrev:Själv skulle jag väldigt gärna testa en 6-strängad 30-tums bas med normalt strängavstånd.

Sådana finns, men är nog ofta stämda G-B.

Har du testat Daddario's sexsträngset med 084-E, Peter?

Per skrev:Har du testat Daddario's sexsträngset med 084-E, Peter?

Nej, men jag har ett liggande. Har dock en känsla av att en 084-E-sträng är lite för tunn för min smak. Fenders VI-set gillar jag däremot. Synd att det inte tillverkas längre.

0.84 blir for tunn/sloppy, intonatsjon av E strengen blir også lettere med 0.95.
Jeg har fått tak på noen sett av Fender sine (0.25 - 0.95) og har faktisk 4 nye sett til salgs.

Ok…bandsituationen förändrades för itash, och jag fick möjligheten att köpa hans Bass VI. Eftersom det handlar om samma exemplar, fortsätter jag här recensionen utifrån egna upplevelser:

Fender Bass VI
Bass VI var Fenders tredje basmodell efter Precisionmodellen och Jazzbasen. Den introducerades 1961 som ett svar på Danelectros UB-2, som kommit redan 1956. De sexsträngade ”basgitarrerna” (stämda E-E, en oktav lägre än vanliga gitarrer) användes vid denna tid huvudsakligen för tic-tacspel – ett komplement till kontrabasen som i såväl live- som studiosammanhang fortfarande var vanligast.

Genom musiker som Jet Harris tog Bass VI steget från kompinstrument i skymundan till leadinstrument i strålkastarljuset. 60-talshits som ”Besame me mucho” och ”Diamonds” tycktes befästa Bass VI etablering i instrumentparken. Men så blev det inte. Modellen nådde aldrig några stora försäljningsframgångar: Bass Vi tillverkades med små förändringar fram till 1975, då modellen slutligen lades ned. Därefter har VI-modellen återuppstått vid två tillfällen: som japan-reissue 1995 och som Custom Shopmodell 2006.

I musikerkretsar är det främst inom postpunk/new wave som Bass VI rönt uppskattning; Robert Smith i The Cure trakterar sedan många år en sexsträngad ”bas” och Cocteau Twins färgar också ljudbilden med en Bass VI.
2013 satsar Fender stort på VI-modellen; med såväl en CIJ-modell som en Pawn Shopvariant är det nu dags att frälsa massorna.

Fender Pawn Shop Bass VI
Made in Mexico har i mina ögon varit liktydigt med slarvigt hopsatta instrument, vassa bandändar och dassiga lacker. När jag härförleden kom över en Jaguargitarr MIM 2012, kunde jag glädjande nog konstatera att Fender Mexico tycks ha fått ordning på sina kvalitetsproblem. Fender Pawn Shop Bass är en klassprodukt från topp till tå, och särskilt utmärkande är den vackra lacken.
Frågor på det?

Some hard facts:
Kropp: Ask
Hals: Lönn med rosewoodbräda
Mensur: 30”
Halsbredd: 42 mm vid halssadeln
Halsprofil: C
Pickuper: 2 st ”Special Design Hot Single-coil Jaguar”, I stalläge 1 st “JZHB Humbucking”

Humbuckern i stalläge har retat många puritaner. Vill man ha en Bass VI mera trogen originalet, finns CIJ-modellen att tillgå. I mitt tycke bidrar humbuckermicken med ett fylligare – och kanske modernare – sound, vilket är positivt.

Den stora besvikelsen ligger enligt min uppfattning i strängvalet. Original-VI:an var strängad med flats 025-095. Påpassligt(?!) inför återintroduktionen av VI-modellen har Fender slutat tillverka dessa strängar. Istället levereras Pawn Shop VI med D´Addarios Nickel Plated Steel 024-084. DET gör skillnad på ljudet vill jag lova – till det sämre! De musikanter som redan hunnit specialbeställa ett (dyrt) set 025-095 vet för övrigt att berätta att det är först med de tjockare strängarna som en fullvärdig intonering blir möjlig. Hur tänkte ni här, Fender?

Som en ”spin-off” på strängvalet har ett seglivat rykte fått spridning: halsarna är för klena för de tjocka ”originalsträngarna”. Jag har inte kunnat skönja några halsproblem. Sant är i o f s att CIJ-modellen är utrustad med dubbel truss rod, medan MIM har enkel dito - precis som ursprungsmodellen, tillverkad i 14 år utan kommentarer om svaga halsar…

Sammanfattningsvis
Jag tror aldrig jag haft så roligt med ett nytt instrument som med detta.
Faktum är att det tog mig två veckor att ens komma så långt som till att plugga in gynnaren i stärkaren. Två veckor av idogt spelande!

Det händer att jag komponerar en och annan låt, och då gör jag det på bas. Ofta leder detta till att jag som autodidakt musikant i slutänden hamnar i bryderier om vad som skall betraktas som gitarr- respektive basslingor/-arr. Bass VI gör det otroligt mycket lättare att hitta skiljelinjen mellan de båda instrumenten IMO.

Till den som har ett öppet sinne och pengar över rekommenderar jag helhjärtat ett nytillskott i form av en Bass VI. Med strängbyte med i beräkningarna finns det ingen som helst anledning att rygga för den mexikanska Pawn Shopmodellen.

Men…är det då en bas eller gitarr…?
Denna (i mitt tycke akademiska) frågeställning har vållat mycket diskussion på TalkBass. Min personliga mening är att den är varken det eller det andra: lämpligast bör den nyttjas som ett underbart tillskott i ljudbilden. Med detta sagt, måste också envar själv värdera användbarheten i relation till musikstil, sättning etc etc.

(Till nöds kan den såklart användas som bas – med en stringspacing extremt illa anpassad för fingerspel. Till nöds kan den såklart användas som gitarr – youtube är fullt av sekvenser på hur gitarrister misshandlar VI:s med sina power chords. Eller för att uttrycka det mera diplomatiskt:
It sounds good when strummed too but standard chords take on a completely different dynamic, as the harmonic overtones are strangely different to a regular guitar. Even two string chords sound full so it really does have a unique sound.)






________________________________________

Dom kunde väl i alla fall stämt sina instrument...

engson skrev:Dom kunde väl i alla fall stämt sina instrument...

EDIT: tog bort filmen. Upptäckte den när jag satt på tåget i tyst kupe'. Orkade inte plocka fram lurarna...låt mig säga att den SÅG bättre ut än vad den LÄT.

Återkommer m bättre exempel på Bass VI-spel.

Låter stallmicken Jazzmaster eller Humbucker?

Sååå jäkla sugen på en sån här...
Gillar udda prylar som skapar en egen nisch i ljudbilden.

fieldflower skrev:Sååå jäkla sugen på en sån här...
Gillar udda prylar som skapar en egen nisch i ljudbilden.

Då är Bass VI helrätt.

ennam skrev:Låter stallmicken Jazzmaster eller Humbucker?

Såhär låter det (Position 1. Bridge Pickup, Position 2. Bridge and Middle Pickup, Position 3. Middle Pickup, Position 4. Middle and Neck Pickup, Position 5. Neck Pickup):

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=qdomDfeZazE[/youtube]


...Min personliga teori är f ö att Fender medelst tunnare strängar denna gång i historien om Bass VI försökt attrahera en historiskt skeptisk gitarristkår snarare än en mindre och artigt positivt inställd basistkår. Huruvida detta kommer att lyckas, återstår att se...

Det i mitt tycke eftersträvansvärda "025-095-soundet":

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=ZIUaxPycB7I[/youtube]

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=6IwCB-R0q3I[/youtube]

Tror den leveres med tynne strenger fordi La Bellas blir for dyre, samme med å starte opp produksjonen på deres egne.
Har selv to stk. Bass VI, en E-E med 0.25-0.95 og en B-B m. 0.14 - 0.68, intonerer bra med disse tykkelsene og låter fantastisk med min Fender Concert 2x10 videre inn i Bassman TV 15". Bassene er velbygde og holder høy kvalitet og finish, forstår ikke at de selges så billig.

Kul att läsa att den hamnat i rätt händer! Jag planerade att stränga om den, och börjar nästan ångra att jag inte hann göra det...

itash skrev:Kul att läsa att den hamnat i rätt händer! Jag planerade att stränga om den, och börjar nästan ångra att jag inte hann göra det...

Haha: tack! "Rätta händer" kan såklart alltid diskuteras, men ja: jag gillar den verkligen (och måste tyvärr meddela att sannolikheten att du skulle få köpa tillbaka den är obefintlig).

Lite mera Jet Harris såhär på lördagmorgonen:

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=Ove256N13Mw[/youtube]

Sådärja: LaBella flats 026-095 på plats, och då har man alltså en Bass VI mera i linje med originalet.

Basen känns nu väsentligt mera "basig" om man säger så -vilket är både på gott och ont. Jag inbillar mig att den tilltalar basister i gemen mera med denna bestyckning. Samtidigt saknar jag för egen del känslan av "cross-over" som var påtagligare med tunnare strängar.

Intoneringen var inga som helst bekymmer: på andra basfora sägs att de grövre strängarna underlättar intoneringen. Kanske är det så, jag vet inte...jag gjorde aldrig någon seriös set up med de tunnare strängarna, eftersom jag redan från början bestämt mig för att byta.

Hur tycker du flatsen påverkar klarheten i tonen? Tex om man spelar ackord både lågt och högt på halsen? Eller plock som får ringa ut?

newheartshadow skrev:Hur tycker du flatsen påverkar klarheten i tonen? Tex om man spelar ackord både lågt och högt på halsen? Eller plock som får ringa ut?

Well...vill man ha "zing" och "häng" är ju inte flats förstahandsvalet, om man säger som så...

Den som vill använda VI:an som kompgitarr bombastic kan med fördel behålla fabrikssträngarna. (Min egen uppfattning om ackordspel framgår längre upp i tråden, men det beror naturligtvis lite på musikstil....)