PrataBas

Ja det finns en shitload med videos om kondingar och "tone caps". Info är bra men jag ska nog inte snöa in för mycket på den här lilla grunkan. Tänkte iallfall ta hem ett gäng kondingar med olika värden och testa. Det intressanta är frekvensen de börjar bryta på och den resonans frekvens hela klabbet pups,pots&konding hamnar på. Hm.. undra om det finns något "system" för att göra snabbkopplingar med så klena tråd dimensioner gura elektronik har? Sockerbit känns lite grovt här.

Stempa skrev:
Zyrran skrev:
Stempa skrev:Har onlineshoppat nya löd grejer. Min nuvarande är hopplös på såna här små ytor.

Original pottarna får sitta kvar, kommer att funka lika bra utan pre-ampen.
Men, vart sjutton köper man en (1) st keramik konding?
Vilket värde ska du ha och måste den va keramisk?
Precis vad jag funderar på också.
Kollar man JBass standard schemat överst så blir det säkert ok med en 047uF "orange drop" konding. Är den keramisk? Ingen aning men den verkar kunna göra ett bra jobb i gitarr elektronik.
http://www.gibson.com/News-Lifestyle/Fe ... Myths.aspx" onclick="window.open(this.href);return false;

Finns rätt mycket info om de här grejerna att läsa för en newb som jag.
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=LU7z9ryrKys[/youtube]

Har en ide om att ordna en snabbkoppling för kondingen i basen för att enkelt kunna skifta mellan olika typer och värden. Kolla vilken skillnad olika kondingar gör. Det här är väl ett av de få tillfällen jag får till att labba lite med gitarr elektronik.

Basmickarna på det här instrumentet är troligen humbuckers och pottarna som är stämplade "Status" håller 250K. All hårdvara på den här Washburn basen är från Status fabriken utom kroppen. Lite märkligt upplägg men det är rätt rediga doningar det som kommer från Status fabriken.

Gjorde en snabbkoppling för att testa flera kondensatorer. Inte jättestor skillnad som till viss del kunde moddas med tonkontrollen så att nästan allt lät relativt lika: https://basgitarr.wordpress.com/2015/08 ... ier-p-bas/" onclick="window.open(this.href);return false;

Tackar! Precis sånt som jag vill läsa just nu. Kanske inte så mycket att lägga krutet på, detta med konding val alltså.

Stempa skrev:Ja det finns en shitload med videos om kondingar och "tone caps". Info är bra men jag ska nog inte snöa in för mycket på den här lilla grunkan. Tänkte iallfall ta hem ett gäng kondingar med olika värden och testa. Det intressanta är frekvensen de börjar bryta på och den resonans frekvens hela klabbet pups,pots&konding hamnar på. Hm.. undra om det finns något "system" för att göra snabbkopplingar med så klena tråd dimensioner gura elektronik har? Sockerbit känns lite grovt här.

Om du bara ska prova så rekommenderar jag att du drar ut två sladdar från basen, alltså genom plektrumskyddet, och sätter en krokodilklämma på var och en. Eller så tvinnar du bara sladden på benen på kondingarna.

I båda fallen kan du testa utan att skruva sönder basen.

Om du parallellkopplar två kondingar blir kapacitansen C = C1 + C2. Det innebär att om du har en 47 nF konding och sätter tvinnar på en 10 nF på benen så har du fått 57 nF. Två stycken på 47 nF blir 94 nF osv.

Precis som beskrivs i förra inlägget så har inte kondingens kapacitans i tonkrontrollen sådär jättestor betydelse. Men skönhet ligger som bekant i betraktarens öga, så om du vill prova själv så är krokodilklämmor mitt bästa tips. Kan tänka mig att Clas Ohlson och Kjell & Co har.

inber skrev:
Stempa skrev:Ja det finns en shitload med videos om kondingar och "tone caps". Info är bra men jag ska nog inte snöa in för mycket på den här lilla grunkan. Tänkte iallfall ta hem ett gäng kondingar med olika värden och testa. Det intressanta är frekvensen de börjar bryta på och den resonans frekvens hela klabbet pups,pots&konding hamnar på. Hm.. undra om det finns något "system" för att göra snabbkopplingar med så klena tråd dimensioner gura elektronik har? Sockerbit känns lite grovt här.
Om du bara ska prova så rekommenderar jag att du drar ut två sladdar från basen, alltså genom plektrumskyddet, och sätter en krokodilklämma på var och en. Eller så tvinnar du bara sladden på benen på kondingarna.

I båda fallen kan du testa utan att skruva sönder basen.

Om du parallellkopplar två kondingar blir kapacitansen C = C1 + C2. Det innebär att om du har en 47 nF konding och sätter tvinnar på en 10 nF på benen så har du fått 57 nF. Två stycken på 47 nF blir 94 nF osv.

Precis som beskrivs i förra inlägget så har inte kondingens kapacitans i tonkrontrollen sådär jättestor betydelse. Men skönhet ligger som bekant i betraktarens öga, så om du vill prova själv så är krokodilklämmor mitt bästa tips. Kan tänka mig att Clas Ohlson och Kjell & Co har.

Precis så jag gjorde.

mrbaloo skrev:
inber skrev:
Stempa skrev: Precis som beskrivs i förra inlägget så har inte kondingens kapacitans i tonkrontrollen sådär jättestor betydelse. Men skönhet ligger som bekant i betraktarens öga, så om du vill prova själv så är krokodilklämmor mitt bästa tips. Kan tänka mig att Clas Ohlson och Kjell & Co har.
Precis så jag gjorde.

Exakt. Det är du som är "förra inlägget..." . Läste ditt blogginlägg med stort nöje.

Eftersom kodningen släpper signal till jord= det vi INTE ska höra så har det ingen påverkan vilken typ det är. Ungefär som att tro att dricksvattnet smakar bättre om du rensar avloppet.

Litet sidospår: kondingar kan bli gamla har jag förstått. I en 30 år gammal aktiv bas så sitter det kondingar som jag gissar är lite trötta. Om man skulke byta dem, vad skulke ändringen i ljudet bli?

bjelkeman skrev:Litet sidospår: kondingar kan bli gamla har jag förstått. I en 30 år gammal aktiv bas så sitter det kondingar som jag gissar är lite trötta. Om man skulke byta dem, vad skulke ändringen i ljudet bli?

Jag har visserligen inte så gamla basar. Men jag har fått problem med elektrolytkondensatorer i två av mina basar. Det jag märkt då var att batteriet (eller batterierna i en av basarna) dog ut snabbt i förtid och ljudet vart därefter. Dvs brusande och skrapigt precis som det brukar låta när batteriet tar slut.

Men om det var det du tänkte på vet jag inte. Men om tex keramiska kondensatorer blir trötta har jag ingen aning om vad som händer med ljudet, om de blir "trötta" på samma sätt som elektrolytkondensatorer?

mrbaloo skrev:
bjelkeman skrev:Litet sidospår: kondingar kan bli gamla har jag förstått. I en 30 år gammal aktiv bas så sitter det kondingar som jag gissar är lite trötta. Om man skulke byta dem, vad skulke ändringen i ljudet bli?
Jag har visserligen inte så gamla basar. Men jag har fått problem med elektrolytkondensatorer i två av mina basar. Det jag märkt då var att batteriet (eller batterierna i en av basarna) dog ut snabbt i förtid och ljudet vart därefter. Dvs brusande och skrapigt precis som det brukar låta när batteriet tar slut.

Men om det var det du tänkte på vet jag inte. Men om tex keramiska kondensatorer blir trötta har jag ingen aning om vad som händer med ljudet, om de blir "trötta" på samma sätt som elektrolytkondensatorer?

Elektrolytkondingar blir gamla och börjar läcka, det är ett känt faktum. Jag har aldrig hört talas om att keramiska skulle åldras.

inber skrev:
mrbaloo skrev:
bjelkeman skrev:Litet sidospår: kondingar kan bli gamla har jag förstått. I en 30 år gammal aktiv bas så sitter det kondingar som jag gissar är lite trötta. Om man skulke byta dem, vad skulke ändringen i ljudet bli?
Jag har visserligen inte så gamla basar. Men jag har fått problem med elektrolytkondensatorer i två av mina basar. Det jag märkt då var att batteriet (eller batterierna i en av basarna) dog ut snabbt i förtid och ljudet vart därefter. Dvs brusande och skrapigt precis som det brukar låta när batteriet tar slut.

Men om det var det du tänkte på vet jag inte. Men om tex keramiska kondensatorer blir trötta har jag ingen aning om vad som händer med ljudet, om de blir "trötta" på samma sätt som elektrolytkondensatorer?
Elektrolytkondingar blir gamla och börjar läcka, det är ett känt faktum. Jag har aldrig hört talas om att keramiska skulle åldras.

Tänkte nästan det.

mrbaloo skrev:
bjelkeman skrev:Litet sidospår: kondingar kan bli gamla har jag förstått. I en 30 år gammal aktiv bas så sitter det kondingar som jag gissar är lite trötta. Om man skulke byta dem, vad skulke ändringen i ljudet bli?
Jag har visserligen inte så gamla basar. Men jag har fått problem med elektrolytkondensatorer i två av mina basar. Det jag märkt då var att batteriet (eller batterierna i en av basarna) dog ut snabbt i förtid och ljudet vart därefter. Dvs brusande och skrapigt precis som det brukar låta när batteriet tar slut.

Men om det var det du tänkte på vet jag inte. Men om tex keramiska kondensatorer blir trötta har jag ingen aning om vad som händer med ljudet, om de blir "trötta" på samma sätt som elektrolytkondensatorer?

Jag kan gissa att den aktiva (snart bortlödda) elektroniken på min Washburn har det problemet. Gamla billiga (?) kondingar som har åldrats förbi sin tolerans. När jag använde denna bas som mest runt 2000 hade den inte det problem den har idag som jag minns det. Basen borde vara från sent 80 tal.

Beträffande den konding som ska inhandlas så var det brytfrekvens och filterbranthet jag hade för mig skulle gå att labba med men som mrbaloo visade, det är bara marginella skillnader. Kan tänka mig att välja ett kondingvärde som bryter lite högre i frekvens än "standard". Dämpa bort det värsta "zing'et" men samtidigt behålla en del metallklang, Tror alla hajar hur jag menar

Stempa skrev:
mrbaloo skrev:
bjelkeman skrev:Litet sidospår: kondingar kan bli gamla har jag förstått. I en 30 år gammal aktiv bas så sitter det kondingar som jag gissar är lite trötta. Om man skulke byta dem, vad skulke ändringen i ljudet bli?
Jag har visserligen inte så gamla basar. Men jag har fått problem med elektrolytkondensatorer i två av mina basar. Det jag märkt då var att batteriet (eller batterierna i en av basarna) dog ut snabbt i förtid och ljudet vart därefter. Dvs brusande och skrapigt precis som det brukar låta när batteriet tar slut.

Men om det var det du tänkte på vet jag inte. Men om tex keramiska kondensatorer blir trötta har jag ingen aning om vad som händer med ljudet, om de blir "trötta" på samma sätt som elektrolytkondensatorer?
Jag kan gissa att den aktiva (snart bortlödda) elektroniken på min Washburn har det problemet. Gamla billiga (?) kondingar som har åldrats förbi sin tolerans. När jag använde denna bas som mest runt 2000 hade den inte det problem den har idag som jag minns det. Basen borde vara från sent 80 tal.

Beträffande den konding som ska inhandlas så var det brytfrekvens och filterbranthet jag hade för mig skulle gå att labba med men som mrbaloo visade, det är bara marginella skillnader. Kan tänka mig att välja ett kondingvärde som bryter lite högre i frekvens än "standard". Dämpa bort det värsta "zing'et" men samtidigt behålla en del metallklang, Tror alla hajar hur jag menar

Kan vara ett bra ett bra val när det gäller brytfrekvens.

Stempa skrev: Beträffande den konding som ska inhandlas så var det brytfrekvens och filterbranthet jag hade för mig skulle gå att labba med men som mrbaloo visade, det är bara marginella skillnader. Kan tänka mig att välja ett kondingvärde som bryter lite högre i frekvens än "standard". Dämpa bort det värsta "zing'et" men samtidigt behålla en del metallklang, Tror alla hajar hur jag menar

Då är det bra att ha tonpoten.
Med 47nF kondensator hittar man troligen något läge som faller i smaken.

Fick tid över så jag plockade fram min lite för klena lödpennan och en tennsug jag inte använt på 20 år. Gick bättre än väntat för en lödnolla som jag.

Läget är "ok, och nu då...?" Har identiteten på alla trådar så det borde inte gå att klanta till. Ska se om jag kan lista ut om pottarna är log eller linjära. Regeln är log till volym och linjär för ton potten om jag minns rätt.

Kretskortet utlyft. Pottarna var från v till h blendpot (behöver lite elektronikspray och motion),
volym och eq.
Bild

Ett powerplant i miniatyr. Undrar vad de fyrkantiga grejerna är.
Administrativa byggnader?

En bypass så det går att lira. Satt på nya strängar och basen låter betydligt behagligare
och dynamisk med preamp'en bortkopplad. Den måste ha degraderats under åren utan
att jag lagt märke till det. Reagerade på soundet för ett år sedan vid en inspelning
då basen var DI'ad direkt till mixer och Cubase.
Bild

Passa på att byta elektrolytkondensatorer på kretskortet. Du har ju ett kretskort som går att "åka med häst och vagn på" med lödpennan. Den sparar du kretskortet så att du har det kvar. Märk även upp hur det var kopplat.

Jo, jag har kortet oskadat och uppmärkt. Funderat på vad man skulle kunna ha för nytta av det. Bygga in i en box och ha som en clean treble booster till klensträngad gura möjligen. Eq på den här kan lägga på en jäkla massa dB på diskanten vilket fick basen att låta ännu sämre. En massa brus följde med upp också. Ska iallfall byta kondingarna på kortet och se om det gör ett bättre jobb efter det.

Fortfarande osäker på vad de fyrkantiga grejerna på kortet kan vara. Otydlig märkning men det verkar stå A50 104K C 8651 på dessa.

Stempa skrev: Fortfarande osäker på vad de fyrkantiga grejerna på kortet kan vara. Otydlig märkning men det verkar stå A50 104K C 8651 på dessa.

Det är sannolikt en AD 8651 op-förstärkare, alltså ett chip som innehåller en (nästan komplett) förstärkare. Utöver själva chipet behöver man några motstånd för att bestämma förstärkningen och en eller två kondingar. Det är detta du ser på kretskortet.

http://www.analog.com/en/products/ampli ... d8651.html" onclick="window.open(this.href);return false;

Om några komponenter åldras på ditt kort, så är det elektrolytkondingarna, dvs de två största, runda burkarna. De andra komponenterna borde klara att åren går med glans.

Tänkte på de två gula klossarna på bilden. På IC kretsen står det inget men de två kantiga "klossarna" har 8651 tryck på sig så det hänger väl ihop på något sätt. Men jag vet som sagt inte vad de har för funktion.

De gula klossarna är kondingar.

Ok, allt är på plats, lödningarna silvriga och fina. Ren tur, jag är en total newb på lödning. Köpte iallfall en ny bättre lödstation för jobbet. Med min gamla klena lödpenna hade detta inte funkat. Fan, man måste ju ha tre händer för sånt här pillande. Diskanten rullar av snyggt med en standard .047 uF konding. Skippade planen att experimentera med olika värden, ville få basen på banan. Aktiv till passiv bas med befintliga pottar alltså. Jag är nöjd med resultatet

Testade signalvägen mellan varje lödning. Tur det, höll på att göra en big fuckup.
Den enda lösa tråden (bokstavlig) är en tåt som sitter fastskruvad i hålighetens vägg. Väggen är lackad med någon slags rätt tjock färg. Antar den är ledande och den fastskruvade tråden borde leda till jord.
Bild

Stempa skrev:Ok, allt är på plats, lödningarna silvriga och fina. Ren tur, jag är en total newb på lödning. Köpte iallfall en ny bättre lödstation för jobbet. Med min gamla klena lödpenna hade detta inte funkat. Fan, man måste ju ha tre händer för sånt här pillande. Diskanten rullar av snyggt med en standard .047 uF konding. Skippade planen att experimentera med olika värden, ville få basen på banan. Aktiv till passiv bas med befintliga pottar alltså. Jag är nöjd med resultatet

Testade signalvägen mellan varje lödning. Tur det, höll på att göra en big fuckup.
Den enda lösa tråden (bokstavlig) är en tåt som sitter fastskruvad i hålighetens vägg. Väggen är lackad med någon slags rätt tjock färg. Antar den är ledande och den fastskruvade tråden borde leda till jord.

För att vara en "total newb" så måste jag säga att du har ganska bra koll på vad du gör.

Insidan är, som du redan skrivit, täckt med ledande färg för skärmning. Du skruvar fast en tåt i denna och ansluter till jord. Jorden brukar oftast vara baksidan på en av pottarna - man kan identifiera jordpunkten genom att det går en helvetes massa sladdar dit (och att en av dem går till jord på utgångsjacket såklart). Det verkar som att potentiometern längst till vänster i din bild är en sådan. Det går flera svarta sladdar till metallen/baksidan.

PrataBas

Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång

Re: Aktiv till passiv konvertering på gång