Filosofi...

[dereborn]

Är det nån mer än jag som upplevt det här - eller nåt som påminner om/liknar det?

Ibland får jag spader på att musik är så j...a abstrakt!

Man kan repa, spela in, turnera, leva med ett projekt/band ett helt år (eller mer!) i sträck, man äter ihop, sover ihop, skapar magi ihop, dricker bira, skrattar, gråter, går igenom hell & high waters... och när det är över - *POFF* - finns just inget kvar... I bästa fall nån inspelning, lite bilder eller nån video...kanske några backstagepass å en diary...

Jag har märkt att jag mår bra i själen av att göra konkreta grejor vid sidan av musiken! Svetsa, bygga, lacka, slipa, snickra etc. Där blir det konkreta resultat som man kan ta på! Världen blir - fysiskt och reellt - lite annorlunda när jag är färdig mot hur den var ninnan jag började!

Har märkt att jag spelar bättre och närmar mej musicerandet på ett annat sätt när jag fått dona med mitt konkreta ett tag då o då. Om man dessutom får tillfälle att göra de här "konkreta sakerna" med folk som man annars mest spelar tillsammans med, då börjar det hända riktigt spännande grejor!

Någon annan?

[Bean]

Jag håller med dig fullständigt. Nu har jag inte varit inne i proffsvärlden på samma nivå som dig, men tillräckligt ändå för att ha upplevt samma känsla.

Just tomheten efter en intensiv period kan vara grym som fan.
Att ha ett "riktigt" (förstå mig rätt) liv i symbios med musicerandet är för mig inte bara nödvändigt...det ger mig, precis som du säger, en sundare "approach" till både livet och musiken.

Det kan vara att man snickrar, polerar Mustangen, spelar allt för mycket Playstation eller umgås med familjen.

Att få lite distans till musicerandet på ett eller annat sätt, även om musiken är själva livsgnistan, är otroligt viktigt....i alla fall för mig.

[dereborn]

Brother...! ...Mustangen???? (Nyfiken!!!)

[Bean]

Hehe...ja än så länge är det önskedrömmen som talar, men den kommer att bli verklighet
Jag kör Buick och det är inte fy skäms det heller

Vad är det för en hoj du sitter på på bilden förresten? Grann som satan!

[dereborn]

Bjuck! Cool! Vad för sort? 70-tals Muscle? '58 Roadmaster?
Tack för komplimang om hojen!
Det är min panhead-bobber från '62. Ser ut såhär i färg:



Börjar hitta hem nu, efter 6-7 år i olika skepnader, men såhär får det nog stanna. I vinter ska jag bara fixa en skivbroms dold inne i trumman (fram), byta till magnettändning, montera oljefilter, sätta helljusomkopplaren på höger fotplatta (original Amazon-brytare!) och....ja....du vet...

[Bean]

Hehe..nej den jag har nu är en lite modernare. En Roadmaster station waggon -93. Med en V8:a på 5,7 liter och plats för ett storband...
Sanslöst skön bil.

Motto: "Komforten framför allt!"

Skulle inte ha något emot en Electra dock....

[dereborn]

..."V8 på 5,7 liter o plats för ett storband"...

Jag kör 245... Inte ett dugg avis....

[Bean]

Det är precis en sån här jag rattar:

http://newyork.craigslist.org/brk/car/197389635.html

[dereborn]

cool! Har varit inne på en Caprice ibland, det här är ju samma stajl.

[Bean]

Jag spanade också på Caprice innan, men Buick vann kampen. Capricen är s.a.s. "budgetversionen" av Roadmaster. Du får lite mer kvalitet med Buick.
Skall du lyxa till det ännu mer skall du välja Oldsmobile-versionen. Kommer inte ihåg vad den modellen heter dock. Alla är ju GM-bilar och de tre ser identiska ut, men det skiljer en del i utrustning och prestanda.

[Semborg]

Det är perfekt att ha 2 hobbies (eller fler). Att man varierar sig gör bara att intresset för de olika hobbiesarna ökar, enligt mig.

Jag kallar det hobby, trots att det ofta kan betraktas som "jobb" (Musikbranschen). Kalla det vad ni vill.

Förutom musik sysslar jag med Innebandy (Extremt roligt) och har sedan jag varit liten spelat datorspelet StarCraft BroodWar (genialiskt strategispel)

[Bean]

Eftersom jag tillhör den första TV-spelsgenerationen så har detta alltid varit en stor passion hos mig också. Strategispel har väl inte direkt lockat mig, men spel som Resident Evil, Tomb Raider och dylikt är det man ägnat sig åt på senare år. Hockey (NHL) tar massor av min (och familjens...) tid

[lowfreq]

Klart man måste ha distans till allt ... t.o.m. sin extrema kärlek till musiken, basvärlden...

Jag säger som Alfons Åbergs Pappa - "Att ha tråkigt...det är bara bra, för annars märker man ingen skillnad när det kommer någonting roligt"

[groovyjr]

Kan bara instämma, det är skönt att göra något helt annat ibland.

Gillar att göra något med händerna eller pilla lite med hemsidor när andan faller på. Skulle inte kunna tänka mig att jobba med det igen för det stod mig upp i halsen efter typ 10 år...

För min del sköter det sig oftast av sig själv då min dotter kommer minst varannan helg och då får man lägga basen på hyllan och ägna tiden åt de sakor hon vill hitta på...

Håller med som någon tidigare skrev, gör man sakor utanför musiken med dem man annars spelar med brukar det hända lite extra när man åter står i replokalen. Men då jag oftast spelat i band så tror jag även det är viktigt att umgås med helt andra människor/ej musiker för att hämta inspiration, kan annars lätt bli ganska nördigt med allt musiksnack...

[Geddan]

Jag har märkt att jag mår bra i själen av att göra konkreta grejor vid sidan av musiken! Svetsa, bygga, lacka, slipa, snickra etc. Där blir det konkreta resultat som man kan ta på! Världen blir - fysiskt och reellt - lite annorlunda när jag är färdig mot hur den var ninnan jag började!

Har märkt att jag spelar bättre och närmar mej musicerandet på ett annat sätt när jag fått dona med mitt konkreta ett tag då o då. Om man dessutom får tillfälle att göra de här "konkreta sakerna" med folk som man annars mest spelar tillsammans med, då börjar det hända riktigt spännande grejor!

Någon annan?

Intressant att höra, Johan!

Jag såg dig och bandet på Åland för ett par sommrar sedan.
(Alltså...vi satt och väntade på samma färja. =)
På väg hem från spelning båda två, kan man säga.)
Nu var det lite för många coola snubbar med för att jag skulle stövla fram och säga hej,
men jag blev lite nyfiken på vad du pysslar med vid sidan av det man ser. Nu tänkte jag främst musikaliskt.
Har du en hemmastudio och sitter och gjuter ihop dina egna små alster...
eller spelar du i ett Brand X tributeband....eller vad?

Jag känner ju själv att jag får mycket av min tillfredställelse i att stå på scen och ösa....
Riva av ..teenspirit när publikresponsen är som bäst så man går från spelningen,
öm i fingertopparna och hes som en get.
Men jag känner ju att det finns ett behov av att göra ngt helt annan oxå.
Någon form av sidoprojekt.
Svårt att hitta rätt folk och forum bara...
Och sen ska ju tiden räcka till oxå.. =)

Men du öppnade ju en annan dörr i resonemanget i det du berättade här.
Klart att det kan vara så........
att man får resterande tillfredställelse i att bygga modellplan, snickra timmerstugor och dansa squaredans....

Eller......dansa squaredans kanske borde vara kriminellt för en basist, när jag tänker efter.. =/

[Svensson]

Är det nån mer än jag som upplevt det här - eller nåt som påminner om/liknar det?

Ibland får jag spader på att musik är så j...a abstrakt!

Man kan repa, spela in, turnera, leva med ett projekt/band ett helt år (eller mer!) i sträck, man äter ihop, sover ihop, skapar magi ihop, dricker bira, skrattar, gråter, går igenom hell & high waters... och när det är över - *POFF* - finns just inget kvar... I bästa fall nån inspelning, lite bilder eller nån video...kanske några backstagepass å en diary...

Jag har märkt att jag mår bra i själen av att göra konkreta grejor vid sidan av musiken! Svetsa, bygga, lacka, slipa, snickra etc. Där blir det konkreta resultat som man kan ta på! Världen blir - fysiskt och reellt - lite annorlunda när jag är färdig mot hur den var ninnan jag började!

Har märkt att jag spelar bättre och närmar mej musicerandet på ett annat sätt när jag fått dona med mitt konkreta ett tag då o då. Om man dessutom får tillfälle att göra de här "konkreta sakerna" med folk som man annars mest spelar tillsammans med, då börjar det hända riktigt spännande grejor!

Någon annan?

Visst är det så... med familj, heltidsjobb, ett gammalt hus och en Ford Prefect i garaget så är det inte så stora problem att hitta alternativa, handfasta sysselsättningar att väga upp musicerandet med... ) ..och lägg därtill "snickrande på ståbasen med strängar , stränghöjder, greppbräda mickar etc...

[dereborn]

Geddy; nästa gång så hejar vi, eller hur!?

[precision65]

Jag säger som Alfons Åbergs Pappa - "Att ha tråkigt...det är bara bra, för annars märker man ingen skillnad när det kommer någonting roligt"

...var inte det Alfons Farmor?

[lowfreq]

Jag säger som Alfons Åbergs Pappa - "Att ha tråkigt...det är bara bra, för annars märker man ingen skillnad när det kommer någonting roligt"

...var inte det Alfons Farmor?

Ganska säker på att det det var Alfons Pappa (Björn Gustafsson) ... kommer ihåg rösten ... Alfons Pappa förtydligade farmors resonemang med detta uttalande (vill jag minnas). Mitt favvoprogram när barnen kollade på det.

[Geddan]

Geddy; nästa gång så hejar vi, eller hur!?

Taget!

Men hur är det med musikprojekten?
Hinner, orkar och har du intresse för att göra något totalt annorlunda än de jobb du får pynt för att göra.

[BBQV]

Det är det som gör livemusik så fantastiskt!

Dessutom går det aldrig att återskapa. Man kan teoretiskt sett samla samma människor och köra samma låtar i samma lokal, men det blir aldrig lika magiskt.

Det är skrämmande för vissa människor. Det går inte att kontrollera, man måste vara där när det händer. Det är nog därför musiker ses som "udda konstnärstyper" av övriga i samhället...