PrataBas

Jag måste slå ett slag för Bo Kaspers Orkester. Jag gillar stämningen som skapas av det monotona kompet, den fuzzade basen som vrickar sig som en sömnig humla genom hela låten och hi-hatens tickande sextondelar.

Och dessutom har de den goda smaken att använda två basar och en gitarr isället för det omvända!

jag trodde att det var synt/keyboard, bas och gitarr?

Men som sagt, jag gillar också det där tokfuzzade ljudet i bakgrunden.

FreCKo skrev:jag trodde att det var synt/keyboard, bas och gitarr?

Men som sagt, jag gillar också det där tokfuzzade ljudet i bakgrunden.

Jag har sett dem spela låten live på TV. Två P-basar, en jazzburk, keyboard och trummor. En av basarna körde den monotona basgången hela låten igenom, den andra la en liten extra räka i refrängerna och dubblade den första en oktav upp under resten av låten.

Man ska väl inte vara negativ till ett gammalt band som försöker förnya sitt sound.
(Jag tänker tex på alla Ronanders plattor på 80-talet som var lite före sin tid och blev sågade längs fotknölarna av kritikerna....och sen när de hörde dem live så fick de revidera sig och helt plötsligt var de lyriska.)

Men jag poppade "vi kommer aldrig att dö" på högsta i bilstereon ikväll på väg hem. Och nog blir jag oerhört glad över den väsande trumpeten....det underbara halvakustiska gitarrsolot.... Nu låter de lite som ett synth-band. =/
Men ...jag ska ge det en chans....kanske tom gå och se dem på Konserthuset i stan när de kommer.