Jag trodde att jag var trummis, men vi bytte ibland instrument (basisten och jag)... och till slut insåg vi att basisten var bättre trummis, och jag lite bättre med bastonerna.
Jag "lärde" mej att spela bas på en gammal gitarr.
För att jag älskar ljudet är väl anledningen till att man fortfarande håller på. Anledningen till att jag började var att jag och två polare skulle starta band i lågstadiet. En spelade redan gitarr och den andre ville absolut spela trummor så då var det basen kvar. Ansökte om lektioner men blev inte antagen, så blev inte mycket med det bandet. Ett par år senare fick jag ett brev hem att jag blivit antagen och tänkte att varför inte? På den vägen är det.
För basens roll i musiken jag gillar och växte upp med, för ljudet, för den enorma tillfredställelsen att spela tillsammans med andra för folk som uppskattar det man gör. Gillar basen särskilt mkt för den roll den har i att supporta och lyfta fram leadinstrumenten/melodi, samtidigt som basen på många sätt helt styr harmonik, dynamik o rytmik (ok, i visst samspel med trummisen). Älskar verkligen att spela bas!
Hade köpt BlacK Market när jag var 14 och och satt och strafflyssnade om och om igen. (På denna tid var rådde det konsensus på vad som var bra musik, och till och med Björn & Benny diggade WR...så det var bara att bita ihop ifall man ville vara med i matchen...)
Det lät skränigt, konstigt och tämligen hemligt, men efter ett tag fastnade jag för slutet på Cannonball, ett tämligen stillsamt, lätt esoteriskt men mycket vackert parti med pastorius och shorter,,,,,,"
"men va fan....E de bas"? Å det var det och där sitter jag än idag.....
(det parodiska var att disco på denna tid var ungefär lika accepterat som tjuvjakt på sumatriska tigrar, men det var det man slutade: Disco och funk! Så kan det gå!
För att det är roligt. Det är inte så pretentiöst och prestigefyllt som att vara sologitarrist, men man kan göra det precis lika svårt, om/när man vill.
Sonnerup 5:a, Rikshabacker 5:a, Epiphone Thunderbird Pro V, Bach Jazz 5:a + några till
Ampeg SVPCL & SVT-IIP, Lab iP 450, Magellan 800, Streamliner 600, tks 2 x 112 + 212 + lite till
Medlem av PrataBas Gubbklubb 50++
prestige, det är väl det vi egentligen ska ha, vi är ju grunden i musiken, eller hur ?!?
Det har vi väl hos dem som begriper något, men i coverträsket en lördagskväll kan man ju stå och slappa (pun intended) om man vill och glassa om man vill utan att många reagerar. De stackars gitarristerna måste ju försöka vara coola i varje låt. Jag tycker lite synd om dem, som inte kan vara så laidback.
Sonnerup 5:a, Rikshabacker 5:a, Epiphone Thunderbird Pro V, Bach Jazz 5:a + några till
Ampeg SVPCL & SVT-IIP, Lab iP 450, Magellan 800, Streamliner 600, tks 2 x 112 + 212 + lite till
Medlem av PrataBas Gubbklubb 50++
Jag började för att mina kompisar, som verkade ha så himla kul i sitt band, behövde en basist. Sen forttsatte jag för att det var roligt, och en av de största anledningarna till att det fortfarande är roligt är att basens roll i ett band passar mig och min personlighet.
GurraG skrev:Jag började för att mina kompisar, som verkade ha så himla kul i sitt band, behövde en basist. Sen forttsatte jag för att det var roligt, och en av de största anledningarna till att det fortfarande är roligt är att basens roll i ett band passar mig och min personlighet.
Där kommer vi in på en annan frågeställning - i hur stor utsträckning har våra personligheter formats av vårt val av huvudinstrument vs i hur stor utsträckning våra personligheter påverkat vårt val. Jag började spela bas som 13-åring och hade basismen som en viktig del av mitt liv hela tonåren. Är nog lite lätt misstänksam att jag inte varit den jag är idag om det inte vore för min Aria SB-R80 och min Yamaha och allt de förde med sig.
Sonnerup 5:a, Rikshabacker 5:a, Epiphone Thunderbird Pro V, Bach Jazz 5:a + några till
Ampeg SVPCL & SVT-IIP, Lab iP 450, Magellan 800, Streamliner 600, tks 2 x 112 + 212 + lite till
Medlem av PrataBas Gubbklubb 50++
basagge skrev:..
(Den skäggigaste är basisten)
[/img]
är det Bill Moell längst t.v. ???!!!???
Nej, det är Bengt Linde'n, Uppsala. Gitarrist och dragspelare och en av Uppsalas främsta styckmästare. Bill spelade för övrigt en hel del med Lill-Benght oxå.
Fender Jazz -78, Warwick Fortress Masterman 5:a, Ibanez Musician, Jensen elkontra, EBS Reidmar 250, EBS Neo-112 x2,
Benge tenortrombon, Yamaha bastrombon x2, Yamaha tenortrombon, K Yairi ackegura, ett gäng pedaler mm mm
basagge skrev:..
(Den skäggigaste är basisten)
[/img]
är det Bill Moell längst t.v. ???!!!???
Nej, det är Bengt Linde'n, Uppsala. Gitarrist och dragspelare och en av Uppsalas främsta styckmästare. Bill spelade för övrigt en hel del med Lill-Benght oxå.
Ah. Jo, Bill snackade ju jämt om "Lill-Bength". Och utseendemässigt SKULLE det kunna ha varit en ung, oförstörd Moëll...