PrataBas

Varför har de flesta basisterna man hör live ett grötigt skitljud utan definition?
Varför verkar det flesta bara ignorerar att deras ljud är skräp när man påpekar det?
"Men det låter ju bra hemma på luckan" eller?

Sitter i fingrarna + för många öl, kanske?


Sent from my iPhone using Tapatalk

Ärligt talat tror jag det är ljudisarnas fel.
Alldeles för få ljudisar som är bra på att lyssna och skapa en bra ljudbild.

Håcke skrev:Ärligt talat tror jag det är ljudisarnas fel.
Alldeles för få ljudisar som är bra på att lyssna och skapa en bra ljudbild.

Elfström skrev:

Håcke skrev:Ärligt talat tror jag det är ljudisarnas fel.
Alldeles för få ljudisar som är bra på att lyssna och skapa en bra ljudbild.

+1 på den.
Och att bandet inte har någon representant som säger "Men för i helvitte..." vid soundcheck.

bjelkeman skrev:Varför har de flesta basisterna man hör live ett grötigt skitljud utan definition?
Varför verkar det flesta bara ignorerar att deras ljud är skräp när man påpekar det?
"Men det låter ju bra hemma på luckan" eller?

Skönt att man fick godkänt i din undersökning under Väsby Rocken då;)

Många ljudtekniker tycks anse att instrumentet elbas skall skäras på allt över 200Hz.

Aslan skrev:

bjelkeman skrev:Varför har de flesta basisterna man hör live ett grötigt skitljud utan definition?
Varför verkar det flesta bara ignorerar att deras ljud är skräp när man påpekar det?
"Men det låter ju bra hemma på luckan" eller?

Skönt att man fick godkänt i din undersökning under Väsby Rocken då;)

Jo, det var ju ett av undantagen hel klart.

Jag tycker det är intressant. Eftersom basister lägger ner pengar på något de tydligen bryr sig om och sedan så när det verkligen gäller live så accepteras nån sorts basgegga.

Ett exempel på detta är väl diskussionen just nu om kompressorer: http://www.pratabas.se/viewtopic.php?f=4&t=84391" onclick="window.open(this.href);return false;
Jag hävdar att i en livesituation så är det i princip omöjligt att höra skillnaden, ens för en bassist som försöker. Studio är en annan sak, men då används oftast andra prylar, inte en kompressor trampa. Så varför ens bry sig?

Jag tror som redan sagts det i väldigt många fall inte har ett dugg med basisten att göra....

Bas ska ju bara finnas där, inte höras, enligt en hel del...

Det nog inte alltid ljudteknikerns fel (även om man stött på otroliga klåpare genom åren...).

Ibland är akustiken i lokalerna helt fel för högljudd musik. Inte sällan så drar bandet på alldeles för högt på scen, så teknikerna kan inte göra så mycket åt "gröten". Och ibland har basisten ett ljud på stärkaren som låter bra för sig självt men drunknar eller mullrar bort i en ljudbild med högljudd okänslig skinnbankare och gitarrister med stora Marshallberg och ännu större egon...

Med antagandet att vi pratar pop/rock nu väcker det en fundering som är lite tvärtemot.

De flesta av oss spelar sällan på arenor ändå så har ett arena tänk smugit sig in på våra små scener där allt skall gå gm PAt.
T ex så linear man basen och fast man har ett bra scenljud så passar eq-instlällningarna inte alls för PA-stacken.
Tror att lite back-to-basic skulle inte skada, med sång och trummor i PAt och vi andra brakar på direkt från scenen.

Det borde räcka långt med att PA-teknikern använder sin öron , dvs det som hindrar kepsen från att falla ner

gthyni skrev:Med antagandet att vi pratar pop/rock nu väcker det en fundering som är lite tvärtemot.

De flesta av oss spelar sällan på arenor ändå så har ett arena tänk smugit sig in på våra små scener där allt skall gå gm PAt.
T ex så linear man basen och fast man har ett bra scenljud så passar eq-instlällningarna inte alls för PA-stacken.
Tror att lite back-to-basic skulle inte skada, med sång och trummor i PAt och vi andra brakar på direkt från scenen.

Japp så körde vi med bluestrion för ett antal år sen, sång och trummor (i varierande grad, ibland helt omickade trummor) genom PA:t, inget annat. Medförde ibland en hiskelig scenvolym men på små ställen blir det ju rätt enkelt att få till en hyfsad ljudbild, speciellt när man inte har en ljudtekniker som sitter och rattar.

Svensson skrev:

gthyni skrev:Med antagandet att vi pratar pop/rock nu väcker det en fundering som är lite tvärtemot.

De flesta av oss spelar sällan på arenor ändå så har ett arena tänk smugit sig in på våra små scener där allt skall gå gm PAt.
T ex så linear man basen och fast man har ett bra scenljud så passar eq-instlällningarna inte alls för PA-stacken.
Tror att lite back-to-basic skulle inte skada, med sång och trummor i PAt och vi andra brakar på direkt från scenen.

Japp så körde vi med bluestrion för ett antal år sen, sång och trummor (i varierande grad, ibland helt omickade trummor) genom PA:t, inget annat. Medförde ibland en hiskelig scenvolym men på små ställen blir det ju rätt enkelt att få till en hyfsad ljudbild, speciellt när man inte har en ljudtekniker som sitter och rattar.

"Hiskelig scenvolym" is my middle name

Fördelen är att får det man vill ha, den distade Marshall eller Bassman vi älskar är överstyrd i försteg, drivsteg, slutsteg och högtalare... går inte att fixa med rimlig volym

Vi brukar köra så med covertrion i små lokaler och får faktiskt hyfsat ofta beröm för ljudet. Högtalarna i linje eller nästan bakom gitarrist och basist samt en monitor till trummisen. Lite old school och man får passa rundgång på soundcheck men snabbjobbat och effektivt.
Skulle det behövas kan man ju lajna för lite, lite stödmickning.

Det kan också bero på ljudidealet dels hos basisten i fråga som kan ha en ganska bullig/mullig ton i kombination med för mycket volym och en ljudtekniker som använder bastrumman som referensen för allt annat scenljud. För några år sedan då Sting var på Storsjöyran gjorde hans tekniker underverk genom att spela en CD med "klassisk soulmusik som alla känner" genom ett PA som en svensk ljudtekniker dessförinnan rattat sin akt på. Det lät följaktligen som beskrivits i de flesta kommentarer ovan. Han skruvade tills han (och alla andra) kände igen den klassiska ljudbilden från CD:n. Därefter gick Sting med kapell upp på scenen och började sin konsert. Lite trim under första låten och allt var perfekt. Inte ens soundchecka de olika instrumenten; sånt var redan avklarat i och med att allt och alla hade ett eget bra grundljud att lämna från sig så bara lite nivåer behövde justeras i flykten. Dessutom den egna mixern, där allt redan satt som det skulle, in i det stora systemet.

Liksom Van Morrison med band i fjol; det lät bra från första till sista ton, och allt HÖRDES som det skulle höras...

Min erfarenhet är väl ungefär att 50% av fallen är det basisten (eller bandets?) eget fel, dvs man har inte repat in sina sound utan kör på nåt som kanske låter bra ensamt men ej i mix. Jag vågar inte ens gissa hur många hundra timmar vi lagt på att finslipa alla sound att passa perfekt in i mixen. Min bas låter prutt ensamt men helt fantastiskt i mixen (JA, jag är ödmjuk! ).

Resterande 50% kan nog skyllas på ljudtekniker/PA/lokal osv osv.

Stå på er där ute, Våga Vägra Line! Var er egen ljudtekniker/ha med en egen ljudtekniker rekommenderas också... Man lägger 100k på prylar men 0 kronor på att ta med en grym tekniker...

gthyni skrev:Med antagandet att vi pratar pop/rock nu väcker det en fundering som är lite tvärtemot.

De flesta av oss spelar sällan på arenor ändå så har ett arena tänk smugit sig in på våra små scener där allt skall gå gm PAt.
T ex så linear man basen och fast man har ett bra scenljud så passar eq-instlällningarna inte alls för PA-stacken.
Tror att lite back-to-basic skulle inte skada, med sång och trummor i PAt och vi andra brakar på direkt från scenen.

En kille som jag känner som är live ljudtekniker som också har egen studio kör på det sättet. Han berättade hur han låter bandet skruva på scenen tills det är nöjda med scenljudet. Sen rattar han in ljudet så det låter bra på golvet framför scenen också. Det förutsätter ju att man inte drar på dödshögt i en liten lokal.

Alltså...
Jag är ganska bra på att mixa. Jag gör det mer eller mindre varje dag i mitt jobb som producent/låtskrivare.
Jag är ganska bra på bas efter att ha varit frilansande basist sedan 1990 och det i ca 10 år var min enda inkomstkälla.
Jag började mixa live när jag var 16 år(stackars hitman och hans polare var försökskaniner!! Dom som dansade och partajade till hans 10-manna soulband var tack och lov ofta rätt fulla så jag slapp stryk trots ett säkerligen ofta inte HELT magiskt sound...)
Trots att jag hållit på med detta i dryga 30 år så kan jag säga att det finns få situationer som basen inte är mer till problem än till glädje! 9 av 10 lokaler har lång avklingningstid i botten. Dvs det riiiinggggeeeer efter det att basisten slutat spela.
Som tekniker finns det då saker att försöka göra för att minimera möglet och det är ju tex försöka skära bort frekvenser som är extra starka i basen med filter med högt q-värde.
Är det illa så hjälper det inte ett skit.
Ett fjutigt spelat 80-tals-stallmiks-åttondelskomp kommer att låta booooooooooom trots att basisten spelar bopp bopp bopp bopp. Tänk att du lägger 5 sekunders starkt reverb på basen i en torr studio..
Att spela starkt fr scenen för att kompensera för kass ljud ut är givetvis ingen bra ide av en uppsjö anledningar.
Har du lyssnat på ljudet fr din basstärk från 10 meters håll och lite snett? 20 meter? Det låter ju knappast distinkt och som du är van vid ifrån dina vanliga 30 cm...
Even worse ,det går in i alla mikar på scen och förstör för hela mixen ännu mer.

Om jag så sitter i studion och mixar en helt programmerad produktion och mute'ar basen så låter ofta ALLT kanon och tydligt... mute'a upp basen och allt blir geggigt.Det bara är så. Den tar plats. Den är ofta ett problem.
Då mixar jag ju oftast låtar där jag själv spelar bas och det är jag rätt bra på.
Varför det är såhär kan ngn anustiker förklara men believe me you, för att du ska tycka att ditt tjusiga spel representeras som du vill i lokalen så krävs att en massa saker faller på plats(bra lokal,bra tekniker,bra pa,bra spel,bra sound ut till teknikern,bra medmusikanter,bra låtarrangemang där inte tex en pianist höller på och semiplanlöst rotar runt i de djupare registren) och hur ofta stämmer ens hälften av dessa kriterier in? Dessutom räcker det ibland med att EN av de nämnda kriterierna är off för att sabba alla chanser till bra sound.
Bara_acceptera_det...
Som basist så VET man att funktionen ut i pa kommer att i någon mån vara den av en uppmikad dammsugare med mycket botten... Det är bara att hacka i sej. :-/

Man ska verkligen inte överdriva vikten av ens egen stärk i förhållande till utljudet för ju struligare det blir ut desto mindre lär teknikern ha tid/uppmärksamhet på de finare nyanserna i ditt sound och bara försöka se till att du TYP hörs men utan att sabba för allt annat i mixen. Det handlar allt som oftast om damage control pga hur basfrekvebser beter sej när du ger dom stora lokaler att rumla runt i.

Det viktigaste är att man spelar bra. Att man har koll på SITT lilla område. Att man inte spelar så starkt på scen att man sabbar för utljudet.(det krävs bara en lite strulig lokal för att bara lite för mycket mos på scen i botten sabbar helt för utljudet) Sen får man överlåta resten till teknikern. Tyvärr.

Det är ingen konspiration. Vi spelar i det registret som kan förstöra mest när det är allt annat än optimalt akustiskt.
Ofta handlar det om att antingen ha så bra bassound som möjligt eller en så bra mix som möjligt och då väljer man nog att jobba för bäata möjliga allroundmix och basen får stryka på foten.

The truth,the whole truth and nothing but the truth, so help me BAS! ;-D

Mycket vist skrivet. Akustiken får man anpassa sig till.

Skickat från min SM-J500FN via Tapatalk

Sedan får man inte underskatta vikten av bra kommunikation musiker/tekniker. Jag har inga som helst problem att avstå ett i mina öron "perfekt" scenljud om det kan hjälpa ljudteknikern att få till ett bättre ljud i lokalen. Det spelar ju liksom ingen roll hur gött jag tycker det är att lira om det publiken hör är prutt.

Danne skrev:Sedan får man inte underskatta vikten av bra kommunikation musiker/tekniker. Jag har inga som helst problem att avstå ett i mina öron "perfekt" scenljud om det kan hjälpa ljudteknikern att få till ett bättre ljud i lokalen. Det spelar ju liksom ingen roll hur gött jag tycker det är att lira om det publiken hör är prutt.

kompromisser kompromisser, om man inte hör sig själv eller det låter allmänt skit på scenen så spelarna man som en prutt.

gthyni skrev:

Danne skrev:Sedan får man inte underskatta vikten av bra kommunikation musiker/tekniker. Jag har inga som helst problem att avstå ett i mina öron "perfekt" scenljud om det kan hjälpa ljudteknikern att få till ett bättre ljud i lokalen. Det spelar ju liksom ingen roll hur gött jag tycker det är att lira om det publiken hör är prutt.

kompromisser kompromisser, om man inte hör sig själv eller det låter allmänt skit på scenen så spelarna man som en prutt.

I hear you men frågan är väl vem som jobbar för vem? Publiken som har betalt, ska dom behöva lida för att du behöver för dej optimala förhållanden för att kunna prestera på en nivå som gör DEJ lycklig?
Med rutin sjunker behovet av optimal lyssning avsevärt. Man vet att man kan klara sej , och spela bra,på ledsyn även om det fan inte är så kul alla gånger...
Trist att ha valt fel instrument..

jag skrev kompromisser och du skriver optimalt...

Ah, jag trodde att du ongjorde dej över att behöva kompromissa.
My bad.