Sida 2 av 2

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: tor 12 okt 2017, 15:33
av macahan
Jag kan ju bara tala för mig själv men jag skulle aldrig självvalt gå och se något som inte var originalartister som framför sin originalkomponerade musik. Då har jag hellre tyst. Sitter det en trubadur i ett hörn går det inte i dur utan i moll omgående.

Så, nä. Det är skillnad på musik och musik för min sorts klientel åtminstone.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: tor 12 okt 2017, 15:41
av blackparkas
macahan skrev:Jag kan ju bara tala för mig själv men jag skulle aldrig självvalt gå och se något som inte var originalartister som framför sin originalkomponerade musik. Då har jag hellre tyst. Sitter det en trubadur i ett hörn går det inte i dur utan i moll omgående.

Så, nä. Det är skillnad på musik och musik för min sorts klientel åtminstone.

Men så är du ju lite utav en pretto-snobb också...!

Hahahahahaa!!

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: tor 12 okt 2017, 16:58
av Svensson
macahan skrev:Jag kan ju bara tala för mig själv men jag skulle aldrig självvalt gå och se något som inte var originalartister som framför sin originalkomponerade musik. Då har jag hellre tyst. Sitter det en trubadur i ett hörn går det inte i dur utan i moll omgående.

Så, nä. Det är skillnad på musik och musik för min sorts klientel åtminstone.
Du får springa ut från konserten om din favvoartist råkar köra en cover då :)

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: tor 12 okt 2017, 16:59
av Svensson
basmartin skrev:
Svensson skrev:
blackparkas skrev:
basmartin skrev:
4. Folk är trötta på att det alltid är samma låtar.

Och ändå är det ALLTID samma låtar som det blir mayhem på.
ALLTID... Varje gång.
Och det är de låtar som de borde hört ganska ofta...
Vi måste vänta på att de sista i "Spela Creedence"-generationen håller sig borta från krogen. ;)
För övrigt en f.d. Gällkabo i klippet :)

https://www.youtube.com/watch?v=hnZLGtmuoag" onclick="window.open(this.href);return false;
https://www.facebook.com/fredrik.humlin ... 589515119/" onclick="window.open(this.href);return false;
Parkas! Måste vara i eller i närheten av ditt postnummerområde!

EDIT Bergsjö står det ju men hälsingedialekten går inte att ta miste på ;)

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: tor 12 okt 2017, 20:35
av macahan
Svensson skrev:
macahan skrev:Jag kan ju bara tala för mig själv men jag skulle aldrig självvalt gå och se något som inte var originalartister som framför sin originalkomponerade musik. Då har jag hellre tyst. Sitter det en trubadur i ett hörn går det inte i dur utan i moll omgående.

Så, nä. Det är skillnad på musik och musik för min sorts klientel åtminstone.
Du får springa ut från konserten om din favvoartist råkar köra en cover då :)
Det har jag inga problem med (att stå och lyssna på en och annan cover). Men livemusik är två olika saker. Antingen musik som spelas för att ”ha skoj”. Eller musik som spelas för att framföra verk(eller reklam för sina verk). Inget av det ena är bättre än det andra utan bara en helt annan anledning till varför man spelar just livemusik.

Sen får man tycka att det är pretto eller ej. Det är inget fel med det ena eller det andra utan det är bara olika synsätt. Men det är klar skillnad att lyckas leva på att framföra sina verk jämfört med att spela andras verk.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: tor 12 okt 2017, 21:36
av macahan
Men det är samtidigt väldigt underhållande att läsa när musiker i coverband dissar trubadurer och dj's.

:P

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: tor 12 okt 2017, 22:17
av Håcke
Svensson skrev:
Håcke skrev:
Svensson skrev: det är liksom samma musiker i olika konstellationer som harvar på årtioende efter årtionde (mig själv inräknad). I alla fall här uppe så är det väldigt ont om band ute på krogarna med yngre förmågor och som faktiskt spelar musik som är gjord senaste 5-10 åren. Jag vet inte varför det blivit som det blivit men tror att det skulle gynna oss alla om det dök upp band som den yngre publiken kan relatera till ute på krogarna. Om man kan väcka intresset för livemusik så tror jag även att intresset ökar för originalband och band inom lite smalare genre också.
Det här är nog en del i ett stort problem.
Dom unga lockas inte alls att spela instrument överhuvudtaget längre (med några få undantag förstås).
Dom vill gärna lyssna till gratis musik över nätet men att harva på och lägga ner tusentals timmar på övning för att eventuellt få uppträda gratis nånstans och bära alla grejer själv hit och dit är inte något som lockar.
Då siktar dom hellre på att bli en Youtube-stjärna och tjäna miljonersmiljoner eller på e-sport eller nåt.

Ärligt talat så kan man verkligen fundera på varför vi gör det?
Är det verkligen så kul att det är värt det?

Väldigt få kan hanka sig fram på musiken.
Svägerskan är ganska framgångsrik inom sitt område. Men ändå.
Oregelbundna och låga inkomster, svårt att få lån, dåliga arbetsförhållanden, obefintlig pension, ingen trygghet och bara ovisshet.
En förkylning så kraschar hela tillvaron.

Varför?
Att intresset för att spela musik har minskat stämmer nog, förr fanns det ju faktiskt både dragspelsklubbar, dansband, dam- och herrkörer, rockband osv. på lokal nivå. Det är säkert annat som lockar idag. Däremot tror jag ingen som börjar med ett instrument eller som startar ett band funderar det minsta lilla på arbetsförhållanden eller betalning och av den anledningen väljer att inte börja.
Nänä, så är det ju förstås.
Men det jag menar är att det måste finnas scener för alla på alla nivåer.
Och det gör det inte längre.
Jag tror att det är en stor orsak till att intresset för musik har minskat dramatiskt.
Ingen har lust att harva på själv i många år utan att få spela nånstans eller utvecklas genom att spela tillsammans med andra.

Sen är det kanske inte så kul för den yngre publiken heller att titta på ett gäng gamlingar som spelar musik som gjordes före dom själv föddes.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: fre 13 okt 2017, 13:35
av Eagle Hazze
Det som fungerar även på landsbygden är klubbar som hyr in sig på befintliga scener och oftast i varje fall här i Jönköpings län kör den tyngre skolan. Där finns en trogen publik Oftast är det föreningsstruktur och då utan egentligt vinstintresse men med de skattelättnader som åtnjuter en ideell allmännyttig förening. Det ser mer ut som framtiden för gig. En annan fantastisk form är den småskaliga breda idealistiska arrangören, på landet givetvis med låga omkostnader, Kanske köpt en gård för ett lägr pris och som kör gig. Vi har en i närheten som heter Emmas Lada och som kör frekvent spelningar med band som: cordovas
Willy tea taylor
The goddawn Gallows
osv osv. Hon har en trogen publik till sina spelningar. Småskalighet och låga omkostnader fast med hög kvalité är nog framtidsord.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: lör 14 okt 2017, 00:52
av bjelkeman
Eagle Hazze skrev:Det som fungerar även på landsbygden är klubbar som hyr in sig på befintliga scener och oftast i varje fall här i Jönköpings län kör den tyngre skolan. Där finns en trogen publik Oftast är det föreningsstruktur och då utan egentligt vinstintresse men med de skattelättnader som åtnjuter en ideell allmännyttig förening. Det ser mer ut som framtiden för gig. En annan fantastisk form är den småskaliga breda idealistiska arrangören, på landet givetvis med låga omkostnader, Kanske köpt en gård för ett lägr pris och som kör gig. Vi har en i närheten som heter Emmas Lada och som kör frekvent spelningar med band som: cordovas
Willy tea taylor
The goddawn Gallows
osv osv. Hon har en trogen publik till sina spelningar. Småskalighet och låga omkostnader fast med hög kvalité är nog framtidsord.
Det låter kul. Men knepigare att kopiera i större städer kanske? Black Carpet har väl provat på Göta Källare. Men det var magert med publik ibland.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: lör 14 okt 2017, 01:49
av blackparkas
bjelkeman skrev:
Eagle Hazze skrev:Det som fungerar även på landsbygden är klubbar som hyr in sig på befintliga scener och oftast i varje fall här i Jönköpings län kör den tyngre skolan. Där finns en trogen publik Oftast är det föreningsstruktur och då utan egentligt vinstintresse men med de skattelättnader som åtnjuter en ideell allmännyttig förening. Det ser mer ut som framtiden för gig. En annan fantastisk form är den småskaliga breda idealistiska arrangören, på landet givetvis med låga omkostnader, Kanske köpt en gård för ett lägr pris och som kör gig. Vi har en i närheten som heter Emmas Lada och som kör frekvent spelningar med band som: cordovas
Willy tea taylor
The goddawn Gallows
osv osv. Hon har en trogen publik till sina spelningar. Småskalighet och låga omkostnader fast med hög kvalité är nog framtidsord.
Det låter kul. Men knepigare att kopiera i större städer kanske? Black Carpet har väl provat på Göta Källare. Men det var magert med publik ibland.

Stockholm har väl flera klubbar på flera hak.
På Anchor t.ex. är det varje torsdag.... Club Asylum har jag för mig de heter, som står för banden.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: lör 14 okt 2017, 02:10
av Eagle Hazze
blackparkas skrev:
bjelkeman skrev:
Eagle Hazze skrev:Det som fungerar även på landsbygden är klubbar som hyr in sig på befintliga scener och oftast i varje fall här i Jönköpings län kör den tyngre skolan. Där finns en trogen publik Oftast är det föreningsstruktur och då utan egentligt vinstintresse men med de skattelättnader som åtnjuter en ideell allmännyttig förening. Det ser mer ut som framtiden för gig. En annan fantastisk form är den småskaliga breda idealistiska arrangören, på landet givetvis med låga omkostnader, Kanske köpt en gård för ett lägr pris och som kör gig. Vi har en i närheten som heter Emmas Lada och som kör frekvent spelningar med band som: cordovas
Willy tea taylor
The goddawn Gallows
osv osv. Hon har en trogen publik till sina spelningar. Småskalighet och låga omkostnader fast med hög kvalité är nog framtidsord.
Det låter kul. Men knepigare att kopiera i större städer kanske? Black Carpet har väl provat på Göta Källare. Men det var magert med publik ibland.

Stockholm har väl flera klubbar på flera hak.
På Anchor t.ex. är det varje torsdag.... Club Asylum har jag för mig de heter, som står för banden.
Jag flyttade från Stockholm 2010 då jar jag för mig att det fanns ett gäng olika som hyrde in sig lite var stans.
De flesta klubbar runt här på småländska höglandet har sitt ursprung ur Nässjös musikliv med typ en generation efter att Backyard Babies hade sitt röj. Man ser typ musikföreningar som för 35 år sedan arrangerade konserter och var tvungna att köra alkoholfritt osv. för att få låna en kommunal lokal. Det var helt ok men eftermiddagsgig var lite så där. De kommersiella scenerna var livliga med turnerande hitlisteband där man kunde få agera förband med lite flyt. Nu är föreningarna arrangörerna med seriös inställning och nishade på olika musik, metal, jazz, hårdrock, eam, osv. alkoholen flödar på gigen utan problem för föreningen och de kommersiella har problem att fylla sina rum. Spännande läge.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: lör 14 okt 2017, 02:16
av blackparkas
Här finns det inga hak att hyra in sig på...
Det fanns för ett tag sedan, och där fick en klubb, eller ett par egentligen, låna scenen nån helg då och då, men när Krogen slog igen så finns det inget annat ställe.

De krogar som finns idag är inte intresserade av musik.
Kulturhuset har en bra lokal i källaren.
Men det är lite för mycket finkultur i väggarna där för att det ska funka på riktigt.
Visst. Asta Kask funkade bra, har varit nån mer punkspelning också, allt i Kulturhusets regi, men generellt är det svårt med lite mer alternativ musik.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: lör 14 okt 2017, 09:52
av bjelkeman
blackparkas skrev:
bjelkeman skrev:
Eagle Hazze skrev:Det som fungerar även på landsbygden är klubbar som hyr in sig på befintliga scener och oftast i varje fall här i Jönköpings län kör den tyngre skolan. Där finns en trogen publik Oftast är det föreningsstruktur och då utan egentligt vinstintresse men med de skattelättnader som åtnjuter en ideell allmännyttig förening. Det ser mer ut som framtiden för gig. En annan fantastisk form är den småskaliga breda idealistiska arrangören, på landet givetvis med låga omkostnader, Kanske köpt en gård för ett lägr pris och som kör gig. Vi har en i närheten som heter Emmas Lada och som kör frekvent spelningar med band som: cordovas
Willy tea taylor
The goddawn Gallows
osv osv. Hon har en trogen publik till sina spelningar. Småskalighet och låga omkostnader fast med hög kvalité är nog framtidsord.
Det låter kul. Men knepigare att kopiera i större städer kanske? Black Carpet har väl provat på Göta Källare. Men det var magert med publik ibland.

Stockholm har väl flera klubbar på flera hak.
På Anchor t.ex. är det varje torsdag.... Club Asylum har jag för mig de heter, som står för banden.
Visst är det så. Harry B James e väl bra med. Och det är konstant fullbokade. Jag tror den marknaden som finns kanskeär mättad.

Jag tänkte nig mer på ett ställe man kan fixa egna gigg.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: sön 15 okt 2017, 21:58
av BasBert
Har ögnat igenom en del inlägg men har inte fördjupat mig särskilt i dessa MEN och det är mitt bidrag. De som är mer etablerade och gjort sig ett namn behöver inte spela "Stolta Mary on request", och om de gör det så är det för att de inte alls behöver för de får bra betalt ändå, eller kanske har så de klarar sig.

Prövade köra trubadur ett tag (faktiskt), repade in olika låtar från från -70 till "Avicci" och sånt därimellan.

På min f:a spelning för 25-30-åringar gick det skitbra (de skötte sig) jag körde House Mafia å en drös 2000-låtar gick skitbra.
På ett annat ställe klagade de yngre på att jag inte spelade nått gammalt typ Bruce Springsteen "The River". Andra att jag moddade låtarna så att de inte kunde känna igen dem.

En annan gång gigade jag på en by-pub å drog i väg en smäktande Eva Cassidy´s "Fields of Gold" i Sting-tappning, med inlevelse och förberedde mig på ett smäktande solo med looper´n inkopplad. Plöstligt rusar det upp en asfull kille i 30-år åldern som skriker rätt in i örat "SPELA SPRINGSTEEN".

Efter 22.30 är det omöjligt att överhuvudtaget spela MUSIK! Aperna äger lokalen och det spelar ingen roll om du övar 200 dagar spiknykter och byter till de mest krispiga gitarrsträngar du har och slipar stämbanden med honungsvatten etc etc ...

Nu är det slut-trubadurat för min del. Kan man inte framföra musik utan att det hänger apor i mickstället då får det vara.

Numera är det studio och filande på ett mer följsamt uppträdande framöver. Var och hur vet jag inte idag men jag är avundsjuk på de som har en scen som inte trasas sönder av det jag ovan beskrivit :vinkar:

Ingen apa ska få mig att leka "Karaoke" till dem säger jag KÖP en:
Bild

..å andra sidan har arrangören ett STORT ANSVAR! Vill de tjäna pengar på dricka å skvalmusik, fine, its up to them. MEN om det istället visar på gott omdöme då kanske tom jag ställer upp igen.

/BB

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: mån 16 okt 2017, 00:42
av blackparkas
När de är i Apstadiet är det ju som mest tacksamt med Coverband... :D
Däremot är det en hårfin gräns mellan apstadiet och när de går över till koma-läge, zombie-läge...
Hänt fler än en gång att man börjat andra set lite för sent och då är folk för packade för att fatta vad som händer...

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: mån 16 okt 2017, 13:48
av Rut66
blackparkas skrev:När de är i Apstadiet är det ju som mest tacksamt med Coverband... :D
Däremot är det en hårfin gräns mellan apstadiet och när de går över till koma-läge, zombie-läge...
Hänt fler än en gång att man börjat andra set lite för sent och då är folk för packade för att fatta vad som händer...
Den andra ytterligheten är sittande nykter publik. Inte alltid det roligaste heller...
(Eller de som återfinns längst bak med armarna i kors och minen: "det där kan jag göra minst lika bra". Oftast halvbra musiker..) :D

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: mån 16 okt 2017, 13:54
av Svensson
macahan skrev:Men det är samtidigt väldigt underhållande att läsa när musiker i coverband dissar trubadurer och dj's.

:P
Om jag dissar någon så är det snarare dåliga trubadurer, dåliga coverband, dåliga originalband osv. :)

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: mån 16 okt 2017, 14:21
av Roger Hedin
Några kompisar satte upp en skylt med de låtar de hatade mest att spela:
"Proud Mary: 500 kronor" och lite andra låtar. Resultatet blev att de som faktiskt VILLE höra dessa låtarna betalade, och då blev det ju liiite roligare på en gång...

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: mån 16 okt 2017, 14:37
av HirYoshima
Roger Hedin skrev:Några kompisar satte upp en skylt med de låtar de hatade mest att spela:
"Proud Mary: 500 kronor" och lite andra låtar. Resultatet blev att de som faktiskt VILLE höra dessa låtarna betalade, och då blev det ju liiite roligare på en gång. Det blev liksom en grej...
Får kunderna kvitto på jukeboxandet? :D

Alltså.. får man 500 spännper låt man ändå kan.. då kan gaget bli märkbart bättre.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: mån 16 okt 2017, 21:00
av macahan
Svensson skrev:
macahan skrev:Men det är samtidigt väldigt underhållande att läsa när musiker i coverband dissar trubadurer och dj's.

:P
Om jag dissar någon så är det snarare dåliga trubadurer, dåliga coverband, dåliga originalband osv. :)
Touché.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: tis 17 okt 2017, 13:03
av eeakga
HirYoshima skrev:
Roger Hedin skrev:Några kompisar satte upp en skylt med de låtar de hatade mest att spela:
"Proud Mary: 500 kronor" och lite andra låtar. Resultatet blev att de som faktiskt VILLE höra dessa låtarna betalade, och då blev det ju liiite roligare på en gång. Det blev liksom en grej...
Får kunderna kvitto på jukeboxandet? :D

Alltså.. får man 500 spännper låt man ändå kan.. då kan gaget bli märkbart bättre.
Så har vi också gjort några gånger. Det är förvånande hur betalningsviljan för uttjatade låtar ökar under kvällens gång. :)

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: tor 19 okt 2017, 00:25
av BasBert
Nu läste jag faktiskt alla kommentarer och alla har varit med om det jag beskrev men kanske skillnaden är hur man förhåller sig till "aporna" eller de som sitter längst bak med armarna i kors (läs kulturjournalisttyper som ville men inte kunde) och vet å kan allt i "teorin".
Ibland måste man faktiskt spela i takt med arrangören, pubägaren, festfixaren, delar av "apstadiet" etc etc för att "på sikt" få det lite bättre...längre fram. Jag menar alla har ju varit med om att få spela "den där låten" tills örona ramlar av men fulle Peppe med dansande-lika-full-fru har kvällens behållning vilket sprider sig, och det kanske är någon form av publik vi alla behöver. Men självaste scenen kan vara- och se lite olika ut, och det är väl detta jag egentligen pratar om.

Alla behöver sin scen utifrån vad man framför och vill med musiken, och så är ju inte allt gratis, så spela "Stolta Mary" 2 ggr (minst) ger kanske lite extra att köpa strängar för...så det är upp till var å en.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: tor 19 okt 2017, 15:57
av gthyni
nu ska jag motgnälla lite grann,
det har aldrig varit så att andra ordnar grejer hela tiden åt en.
Man får fixa gig själv och bjuda in sina polare att och hoppas de fixar och bjuder in ditt band tillbax.
Många musiker är gnällspikar som tror att man ordnar gig för deras skull, ofta är det för det är roligt och mer eller mindre ideellt arbete och ju mer det gnälls och "divas" desto mindre roligt blir det.

Re: Livmusikens vara eller icke vara

Postat: lör 11 nov 2017, 09:16
av bas putte
Vi spelade med mitt ena band på AA i eskilstuna det var spik nyktert o ett jäkla bra drag vi kör mest covers på vårat sätt men det funkar. Kul det där med pris på kända låtar tror vi ska testa. Vi spelar inte sweet home. Smooke on the eller andra sönder tjatde låtar men ofta vill aporna ha dom. Men då trycker man på med lite sköna åttondelar i nån helt annan låt så är dom med i varje fall. Sen får man ju betalt för en hobby hur många får det. Måste citera min gitarrist SPELAR aldrig gratis nykter. Vi har lagt oss på 4500 kr är det för dyrt eller billigt. Vi har slutat med helt gratis om inte all backline finns på plats.