Ente skrev:Mmmm, låtens karaktär ändras ganska mycket beroende på var man lägger den mellan grundtakterna. Fast vill man vara safe(feg, osäker) är det väl bäst att följa baskaggen, för det är ju den takten som känns som "själen"..
Det där med att "följa baskaggen" kan ju betyda olika saker. Ett vanligt (och nyktert) sätt är ju att man som basist försöker "skugga" baskaggen, dvs. man siktar på att liksom krypa in i baskaggesoundet/anslaget och skapa ett nytt och sammansmält sound. Men ofta handlar det ju om att blanda in rytmer och koncept och spela runt baskaggen. Blanda att spela "på" och "av". Här får man pusha och peppa sig själv, öppna sitt sinne och framför allt sina öron. Försök också att spela utifrån ditt sound. Hitta tonerna som funkar just där och då. Ibland kan det låga registret låta fett och fylligt, i andra lokaler/med andra basar och stärkare kan lågregistret bara kännas bumligt och bullrigt. Akustiken påverkar också hur andra saker med basspelet fungerar, exempelvis hur legato man kan spela eller hur ett mer aktivt basspel med synkoper mm. fungerar. Ibland måste man rensa upp sitt spel och spela skitenkelt och tydligt. I andra situationer funkar det plötsligt med mer toner, synkoper... Det här beror ju också på alla som man spelar med, vilket sound de har, hur de spelar och vilket humör de är på.
Om man känner sig osäker på vad man vill göra finns det olika tricks för att gå vidare. Ett av de bästa sätten är att spela in och lyssna efteråt, gärna tillsammans med någon annan. Man kan också experimentera och spela in när man spelar på ett sätt som känns ovanligt och udda, eller bara fel. Ibland
låter det inte alls som det
kändes när man spelade... Tyvärr kan det också bli det omvända, det som kändes så bra visar sig låta illa... Det är heller inte fel att fråga vad andra tycker, eller om de har idéer att testa. I studiesyfte bör man också lägga tid på att leta upp vad någon annan har gjort (på skiva) och sen helt enkelt planka exakt vad de gör!