MagnusP skrev:Det är ju inte bara i jazz. Om man lirar en låt i C-moll, och C-mollskalan är C,D,Eb,F,G,Ab, Bb, C, men dominantackordet är ett G-dur (G, B, D) och tonen B är inte med i C-mollskalan. Eller, ska man vara riktigt korrekt är det inte samma septimintervall neråt som uppåt i mollskalor heller. Eller ens sexter...
C, D, Eb, F, G, Ab, B, C, Bb, Ab, G, F , Eb, D, C....
C, D, Eb, F, G, A, B, C, Bb, Ab, G, F, Eb, D, C...
Fast njae... Regeln om att skalan inte är densamma på nervägen som uppvägen gäller bara melodisk moll, inte ren moll eller ens harmonisk moll – båda förblir oförändrade åt bägge håll. Alltså:
C melodisk moll: C D Eb F G
A B C Bb Ab G F Eb D C (stor sext och septim upp, liten septim och liten sext ner)
C harmonisk moll: C D Eb F G Ab B C B Ab G F Eb D C (alla intervall är samma åt bägge håll)
C moll/eolisk: C D Eb F G Ab Bb C Bb Ab G F Eb D C (alla intervall är samma åt bägge håll)
Melodisk moll-regeln används dock i princip bara praktiskt när det kommer till komposition av klassisk musik, när man pratar om skalor för t.ex. improvisation så ignorerar man den regeln.
MagnusP skrev:Alltså, musikteori är ju bara ett sätt att beskriva vad man lirar, det gör dig inte till en bättre instrumentalist egentligen.
Möjligtvis sparar man en del tid när man ska sätta en låt, om man får en ackordanalys på eländet först...
Håller inte helhjärtat med dig där... Tycker att det är en trångsynt vinkel på musikteori. Kunskap är alltid utvecklande! Att kunna sina skalor, tonarter, ackord, kadenser, rytmiska värden och dylikt sparar inte bara tid när man sitter med ett notpapper/ackordanalys utan också t.ex. när du ska använda ditt gehör för att planka. Istället för att blint sitta och gissa vilka toner det är som spelas så kan du med musikteorin och gehöret avgöra tonart, ackord, skala, m.m. Även i improvisationslägen är det grymt att ha en rejäl bas med musikteori i bagaget då det alltid hjälper att veta vilka skalor som fungerar över vilka ackord/färgningar och vilka toner som är s.k. nyckeltoner däri. Låt mig ställa upp ett exempel:
Basist A och Basist B är exakt lika duktiga på att spela och deras gehör är också precis lika bra. Basist A får dock för sig att plugga lite musikteori och lär sig en hel drös nya skalor och ackord som han sedan använder sig av i sitt musicerande. Om du frågar mig så är nu Basist A bättre än Basist B. Musikteori är inte alls "bara ett sätt att beskriva vad man lirar" – det är därutöver också ett sätt att hjälpa dig utöka din musikaliska vokabulär så att det du lirar växer!
Musikteori är också ett grymt hjälpmedel vid komposition då man får en hel drös med verktyg att välja mellan som man troligtvis tidigare inte visste fanns tillgängliga.