PrataBas

Många grejar ju en hel del med sina instrument. Byter mickar, stall, stämmisar, med mera. Vad gör ni med era instrument?
Det här har jag gjort med min billiga Squier, så att jag för väldigt lite pengar fått det mesta ur min bas.

A-strängen hos basar av "Fendertyp" brukar ofta skorra när man spelar öppen sträng. Detta på grund av att vinkeln över sadeln är alldeles för flack, och det spelar ingen roll om det är en CS för 30 lakan eller en billig kopia. Samma elände.
Jag har löst det genom att sätta en helt vanlig skruvkrok i huvudet, som funkar som strängtryck:




Man må tycka att det är fult, men det skiter jag i. Det kostar typ 3:- och funkar ypperligt. Inget man gärna gör på sin gamla klenod förstås, och det går att hitta snyggare varianter om man har en lite dyrare ny bas.

Baksidan av halsen har jag strippat på lack, och istället linoljat. Det ger en väldigt trevlig känsla med mycket mindre friktion. Ungefär som en väl insliten gammal hals.




Greppbrädan på Squiern hade en ganska plastig känsla. Antagligen låg det ett tunt lager lack på den, för att nybörjare - den tänkta målgruppen - inte har vett att sköta greppbrädan. Detta elände avlägsnade jag, varpå jag oljat greppbrädan med ett uns Herdins oljebets (kulören "tjära") för att få en mörk och fin kulör.






Till sist har jag också bytt stallet mot ett Gotoh 201. Original funkar fint, precis som ett vanligt Fenderstall, men de har en tendens att skramla en aning när man spelar hårt. Gotoh-stallet ger liiiite mer sustain, och man slipper allt skrammel. Tonen blir en liten aning fastare i botten också.
Min teori angående stall är att en lätt bas mår bra av ett massivt stall, och en tyngre bas klarar sig bra med ett nätt stall. Ju mer basen resonerar och är "livlig", desto tyngre stall kan man ha, med mer fokuserad ton som följd.



Vad gör ni med era basar?


Tillägg: Just det, en sak till! Jag har rundat av greppbrädans kanter mellan banden, för en mer inspelad känsla. Detta har jag inspirerats av från Suhr-gitarrer, och det gör en stor skillnad faktiskt. Det syns lite dåligt på bilden. Svårt att ta vettiga bilder i dåligt ljus.




Kontentan? En bas för 2950:- som spelar och låter som en för 10000:-, i mina öron och ögon. Stallet kostade 200:- begagnat, dvs. 50:- mer än vad jag fått för originalet när jag sålde det. Arbetet har tagit kanske 3 timmar effektiv tid. Det är en timkostnad på 3x2333:- som jag "sparat" genom att göra finputsen själv.
Vad jag INTE kunnat ändra där dyrare basar ligger högre i klass är bandningen. Det går inte att ha lika låg stränghöjd som hos en dyr och välbyggd bas. Lyckligtvis så trivs jag med ganska hög stränghöjd, så det är inget jag bryr mig om.
Originalmicken är okej, men inte mer. Jag kommer att byta när jag har råd..

Badassstall
Byte av jazzbasens båda volymrattar mot en volym och en blend. Nytt plektrumskydd.

Makten skrev:Greppbrädan på Squiern hade en ganska plastig känsla. Antagligen låg det ett tunt lager lack på den, för att nybörjare - den tänkta målgruppen - inte har vett att sköta greppbrädan. Detta elände avlägsnade jag, varpå jag oljat greppbrädan med ett uns Herdins oljebets (kulören "tjära") för att få en mörk och fin kulör.

Hur fick du bort lacken? Sandpapper? Stålull? Rakblad?

Jag tycker det är så bökigt att få bort lack från en bandad greppräda så jag väntar tills ombandning innan det blir av. Då får man vänta länge...

Jag har gjort en klassisk "p-bas-mod" på min jazzbas, satt mickarna i serie och bytt tone-potten till en switchpot så jag kan växla läge. Det blir riktigt mulligt och fint i p-läget.

Även bytt stall, var först inne på ett BadassII men snubben på TipTop fick mig på andra tankar: KTS Titanium. Ser original ut, ger inga fula märken på basen och ger riktigt fin sustain.

Greppbrädan blev riktigt snygg efter betsning

Det kanske skulle vara värt att installera denna på mina jazzbasar... $4 kostar den


Annars finns ju den här för $11

Får ju säga att du gjort en del schyssta moddningar på din Squier Makten.

Betsen gav ett mycket snyggt reultat men den där kroken finns det ju mycket att säga om även om den verka fylla sin funktion. Lady hook eller!?

Precis som BBQ skulle jag vilja veta hur du strippade lacken, relicade en riktigt dålig strata för att skruva den på en skyltvagn utomhus en gång och då körde jag bl.a. med en rasp m.m. på halsen vilket tro det eller ej gav ett förvånansvärt bra resultat...

Den relicen var allt annat än mild, vi körde kast med liten strata och oj, där åkte den i asfalten m.m. men den funkade efter all behandling vilket var imponerande.

Makten skrev:Kontentan? En bas för 2950:- som spelar och låter som en för 10000:-, i mina öron och ögon. Stallet kostade 200:- begagnat, dvs. 50:- mer än vad jag fått för originalet när jag sålde det. Arbetet har tagit kanske 3 timmar effektiv tid. Det är en timkostnad på 3x2333:- som jag "sparat" genom att göra finputsen själv.
Vad jag INTE kunnat ändra där dyrare basar ligger högre i klass är bandningen. Det går inte att ha lika låg stränghöjd som hos en dyr och välbyggd bas. Lyckligtvis så trivs jag med ganska hög stränghöjd, så det är inget jag bryr mig om.
Originalmicken är okej, men inte mer. Jag kommer att byta när jag har råd..

Det där är defenitivt ett språk jag förstår!

BarbequeVillage skrev:Hur fick du bort lacken? Sandpapper? Stålull? Rakblad?

Kniv! Jag använde den som sickel, 90 grader mot greppbrädan. Det är bara att försiktigt skrapa i halsens längdriktning. Men se till att hålla stumt, för det blir lätt "vågigt" annars. Sen putsade jag med stålull i den andra riktningen. Då behöver man inte akta banden heller, vilket man måste om man använder sandpapper. Och hur kul på en skala är det att sitta och maskera varenda bandstav? Lagom.

rix76se skrev:Jag har gjort en klassisk "p-bas-mod" på min jazzbas, satt mickarna i serie och bytt tone-potten till en switchpot så jag kan växla läge. Det blir riktigt mulligt och fint i p-läget.

Det har jag gjort på min bandlösa J&D. Jag bytte en av potarna till en vridomkopplare, så jag har nu en mastervolym, en masterton och omkopplare mellan lägena:

1: Halsmick
2: Stallmick
3: Båda parallellkopplade
4: Båda seriekopplade

Såhär ser schemat ut. Det tog ett tag att klura ut. Det går givetvis att kasta om lägena om man funderar en stund.




Halsmicken har jag justerat riktigt lågt, så serieläget ger stallmicksljud med lite mer botten. Perfekt när stallmicken är lite för tunn.

groovyjr skrev:Betsen gav ett mycket snyggt reultat men den där kroken finns det ju mycket att säga om även om den verka fylla sin funktion. Lady hook eller!?

Hehe. Jag bryr mig inte så mycket om hur det ser ut. Den syns i princip inte alls framifrån ändå. Dessutom är det lite kul när man ser att det är hemsnickrat.
Jag fattar inte riktigt hur folk står ut med skramliga A-strängar. Att Fender inte fixat det ens på de moderna varianterna av J och P är obegripligt.

Jag kör omoddat. För feg för att riskera nåt med massa pill. Kanske byter mickar på Yamahan en vacker dag...

Svarte_Jack skrev:Jag kör omoddat. För feg för att riskera nåt med massa pill. Kanske byter mickar på Yamahan en vacker dag...

Jag är tvärtom; grejar med precis allt, oavsett om jag tror att jag klarar det eller inte.
Jag skulle prova att relicera mekaniken på min J&D. Det gick ju bra... lite FÖR bra.

På min Fender Jazz V har jag gjort följande:

* Bartolini single coils
* Pickguard red tort
* Vintage stämskruvar
* Badass V stall
* Svarta metall knobs
* Omlackad till Vintage/aged/olympic white (Ja, det var dyrt)

på min fender mex har jag:

- bytt till BadassII-stall
- Gotoh pre-cbs stämmisar
- mickar till Seymour Duncan Quarterpounders
- Plektrumskydd till rött turtle från vitt

makten:

Bra tips det där om Gotoh 201, får fixas vid tillfälle. Har problem med just det där skramlet du beskriver. Är det samma hålbild för skruvarna?

maxoges:
Vart har du fått tag på strängtrycken?

Vee-Eight skrev:makten:

Bra tips det där om Gotoh 201, får fixas vid tillfälle. Har problem med just det där skramlet du beskriver. Är det samma hålbild för skruvarna?

maxoges:
Vart har du fått tag på strängtrycken?

En liten brasklapp bara

- Gotoh 201 stallet är så mycket kraftigare än ett fender std. att det kan vara svårt att komma ner på stränghöjd lägre än ca 2.5 mm vid tolfte band.

Ps/ brukar byta ingångs/tele jack på de basar som har "kapslat" sådant. brukar även fixa en switch för på/av på aktiva basar (bra om basen står inpluggad från soundcheck kl 18.00 till nedpackning 01.30 /Ds

Vee-Eight skrev:
maxoges:
Vart har du fått tag på strängtrycken?

http://www.basspartsresource.com/bass_s ... desbar.htm
http://www.basspartsresource.com/bass_s ... ipshot.htm

Vee-Eight skrev:Bra tips det där om Gotoh 201, får fixas vid tillfälle. Har problem med just det där skramlet du beskriver. Är det samma hålbild för skruvarna?

Ja, det passar rakt av på amerikanska Fender. Japanska reissues har ofta lite andra mått på saker och ting, så där vet jag inte om det passar.

Som Ingo säger så kan det bli trubbel med stränghöjden om man vill ha väldig låg höjd. Men det beror förstås på hur djupt halsfickan är fräst från början, vilket skiljer en del mellan olika Fendermodeller. Det går ju att skimsa halsen med ett lämpligt fanér i värsta fall. En del kommer säkert påstå att det påverkar ljudet, men det tror jag inte ett dugg på om det är ett vettigt (läs hårt) träslag. Då får man upp halsen lite, och kan således använda ett stall som inte går att sänka lika mycket som original.

Tillägg: Detta bör gälla Badass också för den delen, eftersom även de har tjockare botten på själva plattan. Den största skillnaden mellan dessa stall torde vara utseendet. De verkar vara ungefär lika skrammelfria. Möjligen är Badass något tyngre, men jag är inte säker. Personligen tycker jag att Badass är så "långa" att de blir onödigt fula.

Förresten, ni som byter stämmisar, gör ni det för utseendets skull, eller för funktionen? Jag har nog ärligt talat aldrig nånsin stött på några bas-stämskruvar som sett till funktionen inte dugit. Men jag tycker verkligen att moderna stämskruvar kan vara gräsligt fula med sina blaffiga brickor och muttrar på framsidan av huvudet.

Om jag byter stämmisar så är det för att jag inte är nöjd med de
jag har.
Min OLP 4:a var jag tvungen att byta pga att den sen stämde ur sig hela tiden. D¨bytte jag till HipShot Ultralite. Min OLP 5:a har det aldrig varit ett problem på. Så varför skulle jag byta då?!

Geddy_Lee skrev:Om jag byter stämmisar så är det för att jag inte är nöjd med de
jag har.
Min OLP 4:a var jag tvungen att byta pga att den sen stämde ur sig hela tiden. D¨bytte jag till HipShot Ultralite. Min OLP 5:a har det aldrig varit ett problem på. Så varför skulle jag byta då?!

Nu ska farbror Makten tala om att det faktiskt går att fixa stämmisar som stämmer ur sig. Åtminstone om de är av "öppen" typ, det vill säga sådana som sitter på de flesta basar av Fendertyp och liknande.
Om man plockar isär stämskruven så finns det en plåtbricka med lite böj på, som ligger an mot själva axeln och skapar friktion. Ibland ligger det också en plastbit emellan. När den här plåtgrunkan inte spänner tillräckligt hårt mot axeln så blir friktionen för låg, och stämmisarna glappar och jävlas. Detta kan man enkelt lösa genom att lägga ytterligare en bricka under plåtbiten, så att denna spänner hårdare mot axelns yta. Och vips så har man tajta stämmisar som funkar ypperligt.

Tillägg: På vissa stämmisar får det inte plats någon bricka, men då kan man böja plåtbiten istället.

Anfäkta och anamma, sötvattenspirater, detta måste provas!

Jag bytte stämmisar enbart för utseendets skull

Makten skrev: A-strängen hos basar av "Fendertyp" brukar ofta skorra när man spelar öppen sträng. Detta på grund av att vinkeln över sadeln är alldeles för flack, och det spelar ingen roll om det är en CS för 30 lakan eller en billig kopia. Samma elände.
Jag har löst det genom att sätta en helt vanlig skruvkrok i huvudet, som funkar som strängtryck:

Det har aldrig hänt mig och jag har haft många basar av Fender-typ. Allt man behöver göra är att inte klippa av för mycket av strängen när man strängar basen, då löser det sig automatiskt.

Min favoritmodd: Lossa lite på en av plektrumskyddskruvarna så att det blir lättare att trycka in ett plektrum där när man inte använder det.

Det första jag gör är att gå igenom basen och ge den en riktig set up. Det slarvas nå't fruktansvärt ute i stugorna (och tyvärr lika mycket i musikaffärerna) med det.

Om strängarna är OK (hyfsat nya och av nickellegerat stål) så lindar jag ändå av dem, klipper till rätt längd och lindar upp dem ordentligt på strängstolparna. Då klarar sig A-strängen oftast utan strängtryck.

Sadeln måste nästan alltid filas till för att få rätt djup.

Halsens relief är oftast för stor så jag drar nästan alltid åt dragstången. Dessutom så behöver banden ofta slipas, både krönen och ändarna.

Stränghöjd och intonation sparas till sist.

När detta är gjort kan man känna och höra om det är nå't som behöver bytas. Stämmisar som glappar går bort, mikar byter jag ibland, men de flesta är faktiskt helt OK. Däremot brukar jag alltid ge mig på elektroniken, eftersom billiga basar (och även en del dyra) ofta har dåliga komponenter. CTS-potar och Switchcraftjack använder jag. Dessutom kan man göra så mycket mer än bara en simpel parallellkoppling med relativt enkla medel. Prova att löda i en serie/parallellkoppling i en push/pullpot eller bara en så enkel grej som att byta värde på tonkondningen. Det förändrar ljudet en hel del och kostar runt 10 spänn!