PrataBas

Jag förstår att man kan få en fet lång E/B/A-sträng med fan frets,
men jag har haft lite tid att fundera på min spelteknik.'
Jag reflekterade över att jag inte var bekväm då jag provade Rogers Dingwall Super-P.
Vid närmare granskning så är det ju helt fel ... på mig eller på basen?
jag har en vinkel på arm/handled/hand som jag känner mig bekväm i som är lite åt motsatt håll

MarloweDK har en position som är snarlik min, kom att tänka på det när jag såg hans senaste videosnutt:

Jag tänker mig att man håller armbågen ungefär i höjd med 6-7 bandet och sen vrider man underarmen ungefär som en klickvisare medurs eller moturs. Så upplevde nog jag det. Var förvånansvärt bekväm med fanfret på den korta tiden jag provade.

Roger, berätta hur du upplever det.

för mig stramar det från armbågen upp t o m axeln om jag gör så och spelar under 5e bandet .. ??

Jag tyckte att Rogers Dingwall kändes helt naturlig och rätt för mig. Speciellt den svarta 4-strängade.

Lite som Rickenbackers "slanted frets" kanske?

Intressant artikel, skulle kanske funkar bättre på bas? Sen att jag inte trivas alls på Rickar är en annan historia.

http://www.myrareguitars.com/vintage-19 ... ric-guitar

Som nämns i artikel så beror det lite på spelstil/teknik också, inte rätt och fel utan olika

bjelkeman skrev: ↑ons 19 dec 2018, 23:51 Jag tänker mig att man håller armbågen ungefär i höjd med 6-7 bandet och sen vrider man underarmen ungefär som en klickvisare medurs eller moturs. Så upplevde nog jag det. Var förvånansvärt bekväm med fanfret på den korta tiden jag provade.

Roger, berätta hur du upplever det.

Jag har ju mina basar "relativt högt hängande" och i en ganska uppåtriktad vinkel. Det gör att jag har sadeln eller första bandet i ögonhöjd när jag spelar. Det gör att alla speltekniker jag använder känns bekväma. Högerhanden får en bekväm position med relativt rak handled, dvs. ingen böj i sidled. Detta oavsett fan fret eller o-fan fret.


Min Super P trakterar jag faktiskt lite annorlunda jämfört med alla andra basar jag spelar på. Kanske därför att den är väldigt inbjudande att spela "fump-tumme" på, med palm mute. Det gör att jag spelar ganska mycket "längs strängarna" med pek- och långfinger pekandes i halsens riktning. Jag vet inte varför, men på just den basen känns det som det enda rätta.

Jag har också sedan ett par år frångått krabbgreppet i högerhanden och rätar ut så hand och underarm kommer i relativt rät linje. Tillräckligt rät för att inte orsaka handledselände, men ändå så att armbågen inte petar ut ögonen på trummisen.

Vänster handled kommer med min position av basen att vara i det närmsta rät längs hela halsen och greppbrädan.

Sen har ju Dingwall-basarna väldigt tunna band, så man behöver inte trycka ner strängarna för kung och fosterland för att få bra ton. Lättare tryck ger bättre intonation, för mig i alla fall. Samma gäller när jag spelar bandlös. Håll tillräckligt tryck för att få bra ton, men inte så man stryper/kväver basen.

Det enda som var märkligt, eller AWKWARD som de engelskspråkiga säger (awkward - jag älskar det ordet), var att vänja sig vid att banden lutar mycket uppe vid 12:e band. Och - om man spelar riktigt nära stallet måste man röra sig lite i längsled om man gör oktavhopp och sånt. Annars spelar man utanför strängens ände.

32 eller 34 tum på G-strängen och fan fret gör dessutom att 35 - 37 tum på B-strängen känns mycket kortare i och med att du inte behöver sträcka ut vänsterarmen lika långt som på en rakbandad long scale. Jag har en Davidsson-sexa med 36 tums rak mensur, så jag vet vad jag talar om. Den basen är för övrigt en av de bästa jag någonsin spelat på, med en ton väldigt lik en Stingray...

Tack för svaret Roger.

Din position är mer som när man klassisk gitarr,
medan jag lagt med till en lite lägre position ffa pekar halsen inte lika mycket uppåt.
Positionen på basen (och även att du och Bjelkeman är längre än mig) att vi är bekväma med olika vinklar på extremiteterna.

Slutsatsen blir väl att fanfret/multiscale är en bra idé men inte en universallösning.

Precis!
Här är för övrigt en liten tidig julhälsning från Familjen. Det blir säkert morgondagens fredagsbasbild...

Sklar, Voodoo Prima 6, Super J4, Super J5 och Super P4 önskar God Jul!

Lyssna på Roger Hedin. Han har fullt rätt. Fan fret är inte för alla, men skall man ha låg b-sträng som låter lika bra som de övriga strängarna är det "the way to go". Jag håller med Roger med det där "awkward" också. Men faktum är att på vilka 5:or som helst tycker jag att jag inte spelar mycket över 12:e bandet i alla fall. Om de har vanliga bandstavar, mensur. Dvs icke fan fret. För att låga b-strängen låter hemsk där uppe, pappig, fadd och lite sur faktiskt. G-strängar och så låter bra. Men med fan fret låter låga b-strängen lite bättre där uppe. Speciellt om det är en 34-37 bas.

Jag tyckte faktiskt att min kompis (Mats Erikssons) LTD/ESP som han sålde här för ett tag sedan, var bättre än Dingwall för samma pris. Jag har inte riktigt förlikat mig med Dingwalls numera "rundade" pickup-skal, och deras supersmala och låga bandstavar. LTD/ESP hade mer normala, och även om man nästan bara spelar glissando på bandlösa basar, tycker jag att om man skall "dra" längs strängen, så tycker jag att t ex låga b-strängen på en Dingwall "tappar" lite väl mycket i ton när man glider upp ifrån band 3 till 9 på låga b-strängen. Fetare bandstavar bevarar sustainen. Det har jag upptäckt gälla med allehanda legato toner också, eller tapping. Det är lite för lite massa i bandstavarna på en Dingwall. Jag tillhör dom som tycker att ju lägre och tjockare strängar måste man ha lite bredare och större massa i både sadel, stall, och bandstavar som gör en ordentlig dämpning och punkt av tonen. En tunn g-sträng behöver inte samma "stopp" som låg B-sträng. Men kan kan ju inte gärna ha små bandstavar, där en enda bandstav är smalare vid g-strängen, och blir tjockare och fetare när den går upp mot b-strängen... ju...hur f*n hade det sett ut och kännts...?

Synd man inte kan "lajka" inlägg här bredvid varje post, så slapp man skriva i en post efter hur mycket man lajkar en bild eller ett inlägg. Men Roger Hedin, här får du mina "likes" på din bild...

Nu menade jag ju inte att man ska vara uppe och mölja på B-strängen uppe vid 12:e band. Det räckte att ta lite ordinära licks uppe i det höga registret för att det skulle kännas avigt i början. Upp till G på B-strängen går bra att spela; sen börjar det låta lite märkligt...
Och jag ber tusen gånger om ursäkt för fingeravtrycken i lacken på J5...

Man skall vara lite snällare nu till jul, därav mina överdrivna lajkes. Men det kanske ändå var bara en eller två för många...

Ja, varför skall man spela över tolfte bandet på B-strängen när det nästan alltid och uteslutande låter bättre med samma ton på annan sträng som är bättre lämpad för ändamålet?

Hoppas du har samlingen bra försäkrad. Vill inte tänka på vad allt har kostat om du köpt allihopa nya och specialbeställda... Jag kanske inte räknas som fanboi av Dingwall, men fanboi av fan frets oavsett märke. Men som det är nu är Dingwall måttstocken för alla fan frets basar som komma skall. Man ser redan i utländska reviews av andra FF basar "while it's certainly no Dingwall, it has..." och så vidare

Det är bara Sklar som köptes ny; de andra är s.k. fynd.

Ahhha... I fat...

Om Sklaren had varit en fyra så hade den försvunnit när den kom hit, spårlöst. Tur att den inte var det.

om fanned fret är så pass bra och ger rätt ton och spelkänsla.. hur e de då med bandlösa basar?

Ja tror ja ska beställa en bandlös fanned fret

Basstore skrev: ↑sön 30 dec 2018, 20:25 om fanned fret är så pass bra och ger rätt ton och spelkänsla.. hur e de då med bandlösa basar?

Ja tror ja ska beställa en bandlös fanned fret

Rock&Roll!