PrataBas

Jag lade märke till svenska wikipedias artikel: "Symboler i notskrift"

http://sv.wikipedia.org/wiki/Symboler_i_notskrift

Nybörjare som jag är så ser artikeln bra ut (för mig) eftersom jag håller på att lära mig noter och dylikt. Dock så vet jag att wikipedia skrivs av vem som helst och jag vill dubbelkolla denna artikels innehåll med personer som kan det här, (det vill säga ni), så jag inte lär mig fel.

Får artikeln godkänt?

Ja, artikeln ser bra ut

Det är allt en hel del mysko i den i och för sig...

"Dubbelt taktstreck
Används i stället för vanligt taktstreck vid musikaliska övergångar, vanligen tempo- eller tonartsväxlingar."
- jovisst, men allra vanligast för att avgränsa olika delar av en låt. (vers, refräng, stick)...


"Trettiotvåondelsnot". Hmmm. Trettioandredelsnot heter det på svenska.


"C-klav
Mittpunkten definierar ett ettstruket C, eller cirka 262 Hz på mittlinjen."
- C-klav måste inte ligga på mittlinjen, utan är flyttbar; och kan markera ettstruket C var som helst som den "pekar på"


Mezzopiano/Mezzoforte betyder inte "ganska svagt/starkt" utan "Medelsvagt/starkt". Begreppet "ganska starkt" känns för mig som starkare än "medelstarkt"... kanske en petitess, men ändå


"Det kan vara svårt att skilja på en frasbåge och en legatobåge, men frasbågen är i regel är längre, och spänner över cirka fyra takter." - detta är bara för konstigt. FYRA TAKTER? Var har författaren fått det ifrån? Frasbågar kan sitta över precis hur korta eller långa sjok som helst, och de är inte alls svåra att skilja från legatobågar! En legatobåge (eller "bindebåge" som är ett vanligare namn) ansluter till nothuvudena, medan en frasbåge går "över och förbi" alla nothuvud i frasen.


Det finns fler underligheter i texten, men detta är de som känns mest felaktiga och underliga...

enor skrev:Det är allt en hel del mysko i den i och för sig...

"Dubbelt taktstreck
Används i stället för vanligt taktstreck vid musikaliska övergångar, vanligen tempo- eller tonartsväxlingar."
- jovisst, men allra vanligast för att avgränsa olika delar av en låt. (vers, refräng, stick)...


"Trettiotvåondelsnot". Hmmm. Trettioandredelsnot heter det på svenska.


"C-klav
Mittpunkten definierar ett ettstruket C, eller cirka 262 Hz på mittlinjen."
- C-klav måste inte ligga på mittlinjen, utan är flyttbar; och kan markera ettstruket C var som helst som den "pekar på"


Mezzopiano/Mezzoforte betyder inte "ganska svagt/starkt" utan "Medelsvagt/starkt". Begreppet "ganska starkt" känns för mig som starkare än "medelstarkt"... kanske en petitess, men ändå


"Det kan vara svårt att skilja på en frasbåge och en legatobåge, men frasbågen är i regel är längre, och spänner över cirka fyra takter." - detta är bara för konstigt. FYRA TAKTER? Var har författaren fått det ifrån? Frasbågar kan sitta över precis hur korta eller långa sjok som helst, och de är inte alls svåra att skilja från legatobågar! En legatobåge (eller "bindebåge" som är ett vanligare namn) ansluter till nothuvudena, medan en frasbåge går "över och förbi" alla nothuvud i frasen.


Det finns fler underligheter i texten, men detta är de som känns mest felaktiga och underliga...

Bravo Enor!

Håller med. Utom 32-delsnot, konstigt nog har varenda teorilärare jag haft använt uttrycket "trettitvåondelsnot". Det är ju helt fel egentligen men...

Jag började redigera wikisidan, men så kom jag fram till avsnittet "frasering" som jag tydligen inte läste så noggrannt förra gången för denna gången bröt jag ihop i en skrattattack och var tvungen att sluta skriva eftersom jag inte såg skärmen genom mitt tårflöde.

Get a load of this:

Frasering är principen att dela upp ett musikflöde med i punkter av tillfällig avspänning, vilket också hjälper lyssnaren att känna en struktur i vad som hörs. Den står på så sätt i ett motsattförhållande mot rytmen.

Hmmmmm. "Frasering" och "rytm" är varandras motsatser?? Jag vet egentligen inte vad man ska säga om det, det är bara... konstigt.

Frasering antecknas främst på två sätt, dels med hjälp av olika former av bågar, och dels med exakta angivelser på specifika toner, ofta i slutet av en båge. Frasering har också något olika noteringssätt för olika typer av instrument.
Inom sång är fraseringen främst styrd av metern i texten, men påverkas förstås av andningen.
För blåsinstrument (utom säckpipor) är all frasering inriktad på andningen.

ALL frasering är inriktad på andningen?? Så man pausar bara när man behöver luft, och det där med stil/genre för stycket man spelar har inget alls att göra med hur man fraserar?

Stråkinstrument har möjlighet att spela mycket mer varierad frasering än andra typer av instrument, och har därför ett mer detaljerat fraseringssystem.

Nu klarnar det, författaren till sidan är stråkmusiker!! Jag skulle gärna vilja höra en mer detaljerad förklaring till exakt hur stråkinstrumenten kan frasera på så mycket mer varierat sätt än en flöjt, till exempel, men det går ju inte eftersom vi inte vet vem författaren är. Dock - här kan man kanske ana en förklaring till varför det finns så få stråkmusiker som spelar svängigt! Dom har ju så fantastiskt stora fraseringsmöjligheter, och frasering står ju i motsats till rytm (enligt ovan).

Klaverinstrument, knäppinstrument och liknande har inget behov av andning, men kan inte heller spela särskilt varierad frasering.

Nu muckar författaren gräl! Hahahahahaha. Påminner mig om en legendarisk stråkpedagog/musikledare i min uppväxtkommun som lär ha yttrat "piano är inget instrument, det är en ton-automat".

Slagverk har så spetsigt ljud att det inte finns någon frasering.

Stor humor. Författarens bakgrund blir klarare och klarare - han/hon är stråkmusiker som inte är tillräckligt bra för att få vara med i en orkester! När vederbörande hört sin första rejäla sväll på cymbal med pukstockar, eller en lång timpanivirvel... då väntar en rejäl aha-upplevelse. Om vederbörande förstår vad som skedde vill säga.

enor skrev:Jag började redigera wikisidan, men så kom jag fram till avsnittet "frasering" som jag tydligen inte läste så noggrannt förra gången för denna gången bröt jag ihop i en skrattattack och var tvungen att sluta skriva eftersom jag inte såg skärmen genom mitt tårflöde.

Get a load of this:

Frasering är principen att dela upp ett musikflöde med i punkter av tillfällig avspänning, vilket också hjälper lyssnaren att känna en struktur i vad som hörs. Den står på så sätt i ett motsattförhållande mot rytmen.

Hmmmmm. "Frasering" och "rytm" är varandras motsatser?? Jag vet egentligen inte vad man ska säga om det, det är bara... konstigt.

Frasering antecknas främst på två sätt, dels med hjälp av olika former av bågar, och dels med exakta angivelser på specifika toner, ofta i slutet av en båge. Frasering har också något olika noteringssätt för olika typer av instrument.
Inom sång är fraseringen främst styrd av metern i texten, men påverkas förstås av andningen.
För blåsinstrument (utom säckpipor) är all frasering inriktad på andningen.

ALL frasering är inriktad på andningen?? Så man pausar bara när man behöver luft, och det där med stil/genre för stycket man spelar har inget alls att göra med hur man fraserar?

Stråkinstrument har möjlighet att spela mycket mer varierad frasering än andra typer av instrument, och har därför ett mer detaljerat fraseringssystem.

Nu klarnar det, författaren till sidan är stråkmusiker!! Jag skulle gärna vilja höra en mer detaljerad förklaring till exakt hur stråkinstrumenten kan frasera på så mycket mer varierat sätt än en flöjt, till exempel, men det går ju inte eftersom vi inte vet vem författaren är. Dock - här kan man kanske ana en förklaring till varför det finns så få stråkmusiker som spelar svängigt! Dom har ju så fantastiskt stora fraseringsmöjligheter, och frasering står ju i motsats till rytm (enligt ovan).

Klaverinstrument, knäppinstrument och liknande har inget behov av andning, men kan inte heller spela särskilt varierad frasering.

Nu muckar författaren gräl! Hahahahahaha. Påminner mig om en legendarisk stråkpedagog/musikledare i min uppväxtkommun som lär ha yttrat "piano är inget instrument, det är en ton-automat".

Slagverk har så spetsigt ljud att det inte finns någon frasering.

Stor humor. Författarens bakgrund blir klarare och klarare - han/hon är stråkmusiker som inte är tillräckligt bra för att få vara med i en orkester! När vederbörande hört sin första rejäla sväll på cymbal med pukstockar, eller en lång timpanivirvel... då väntar en rejäl aha-upplevelse. Om vederbörande förstår vad som skedde vill säga.

Vilken härlig avrättning! Jag begriper för lite teori för att kunna säga om det ena eller det andra är sant, men det här var roligt att läsa. Bra underhållning! Mycket roligare än när andra kombattanter slåss med varandra, som exempelvis i valdebatten.

Hehehe, många sköna citat där
Jag skummade bara igenom, bra med en regelrätt nagelfarning..