PrataBas

Halojj!

I ett svagt ögonblick fick jag för mig att jag skulle spela "je ne regrette rien" med stråke på de kommande konserterna (med start ikväll) på staggen.
Sagt och gjort, igår kom paketet med bla stråke och hartz.
Jag följde anvisningarna för hartzen och torkade flitigt av strängarna innan jag började öva.
Har spelat med stråke tidigare men behöver tips på hur ja kan få de låååååånga tonerna säkrare från start?
Mer kraft? Alltid börja med delen närmast fattningen?
Har fått ok stuns och rytmik i stråkföringen för att kompa det stötiga blåset i början.


Har ofta lätt för sånt här men fan.. Att spela med stråke va något annat.. Svårt är bara förnamnet..

Tips mottages tacksamt!

Liten skrev:Halojj!

I ett svagt ögonblick fick jag för mig att jag skulle spela "je ne regrette rien" med stråke på de kommande konserterna (med start ikväll) på staggen.
Sagt och gjort, igår kom paketet med bla stråke och hartz.
Jag följde anvisningarna för hartzen och torkade flitigt av strängarna innan jag började öva.
Har spelat med stråke tidigare men behöver tips på hur ja kan få de låååååånga tonerna säkrare från start?
Mer kraft? Alltid börja med delen närmast fattningen?
Har fått ok stuns och rytmik i stråkföringen för att kompa det stötiga blåset i början.


Har ofta lätt för sånt här men fan.. Att spela med stråke va något annat.. Svårt är bara förnamnet..

Tips mottages tacksamt!

Stråke är verkligen "the stick of pain" som amerikanerna kallar det.

Traditionellt inom klassisk musik använder man nedstråk på betonade slag som 1 och 3 och uppstråk på 2 och 4. Nedstråk (= drar stråken mot dig.). Detta eftersom man alltid har bättre kraft på nedstråk.

E- och A-strängarna kan man inte dra stråken över lika bort och tar mer tid ett högre tryck innan de börjar vibrera. G och D är lättare att få igång. Detta måste man ta beräkningen.

Ibörjan är det lätt att man är rädd och smyger igång strängarna och drar för löst och låter stråken småglida, men var inte rädd att det blir ett litet hack i början av tonen när du sätter igång tonen. Det är bättre att artikulera.

Andrew Andersons tips på Youtube var nyttigt för en stråknovis som jag.

del 2 - del 9 om stråkteknik:

http://www.youtube.com/watch?v=ko51nqFh ... re=related

Så var smygpremiären avklarad.
Ingen stråke för min del, blev kaka på kaka visade det sig. Djävla mididragspelare!
Passar bra, då hinner jag öva några år tills jag får samma sug nästa gång!

Ingen som har något tips på hur mycket harts man behöver ha på stråken?
Strängarna vet jag är skit och måste bytas.. Gissar att det är för mycket smuts kvar på dem för att hartset ska "fästa" ordentligt.. Framförallt på A-strängen..

Budda B. skrev:Andrew Andersons tips på Youtube var nyttigt för en stråknovis som jag.

del 2 - del 9 om stråkteknik:

http://www.youtube.com/watch?v=ko51nqFh ... re=related

Många tack.. Mycket bra klipp!

Liten skrev: Ingen som har något tips på hur mycket harts man behöver ha på stråken?

Ladda på ordentligt, du! Det är ju litet svårt att kvantifiera saken, men för nybörjare gäller nog regeln "ju mer, desto bättre." (När du börjar få kläm på saken, kan det vara en nyttig övning att hartsa snålt ibland, ty då måste man verkligen optimera tryck, hastighet och position för att få bra ton (eller få igång strängen ö h t).)

Vad har du för harts, förresten? Nyman ger bra fäste:

http://www.bontracasso.se/kategorier/Nyman_185

Petz premium.
Tack för tipset!

Jag är inte orolig för just din skull, Liten, men jag inser att jag för säkerhets skull bör moderera min utsaga ovan (ty det går att överdriva saken):

Med nytt tagel behöver man gnugga in hartset med lätt hand en bit i taget:

How to apply rosin to a bow

När väl detta är gjort, "fyller man på" vid behov (typiskt inför varje längre spelpass) genom att dra hartset säg 2-3 gånger längs hela tagellängden (4-5 drag är mycket). M.a.o. är det alltså aldrig fråga om att gegga på några jättekvantiteter.

Ytterligare tips för att få fason på stråkföringen kan vara stor väggspegel och något melodiskt övningsmaterial som verkligen inspirerar till flitigt stråkspel (dit räknar jag inte Simandl), t ex Bach-Duette für junge Cellisten av Bettina Wolerts.