Tänkte presentera mig på forumet. Carl Johan Höijer, häromkring känd som Kallebass. Bassist i reggaebandet Root Republic, ett litet, synnerligen okänt band från Södra Sandby utanför Lund. När jag inte spelar bas är jag läkare, hjärtspecialist i Lund och sysslar med hjärtrytmrubbningar och pacemakers och sånt. Känd på kliniken som "Dr Rhythm", hehe.
Annars är jag far till tre döttrar (5,8 och 11), intensiv hobbykock och matskribent, trädgårdsodlare, cykelfreak m.m.
Nu är jag 44 och bas har jag spelat av och till sen tonåren, först punk och sedan harvat i diverse lösa och tröstlösa coverband. Detta har lett till att jag svurit en dyr och helig ed på att aldrig spela Honky Tonk Woman en gång till så länge jag lever. Till slut hittade jag rätt då jag och gitarristen och trummisen i det senaste (sista) coverbandet kom ut och erkände vår läggning som garderobsrastas och på den vägen är det.
Finns det förresten någon undergrupp av reggaebasister här på Pratabas?
Jag har sett Lars på bas skymta förbi, respekt till honom. Inte minst för att jag har sett Svenska Akademien massor av gånger (Sveriges bästa liveband var dom) men jag har nog aldrig sett honom spela på samma bas två gånger.
Till min egen rigg:
För några år sen tog jag steget över till bandlöst och jag kommer nog aldrig att gå tillbaka igen. Bandlöst är så mycket roligare och känns nu mycket mer naturligt, får jag en bandad bas i näven känns de där metallstavarna bara i vägen. Speedbumps som Jaco sa.
Med bandlös ändrar jag egentligen aldrig rattarna på basen, jag tycker man kan få så otroligt olika ljud ur basen beroende på hur och var man spelar med högerhanden att det inte behövs. Eftersom jag av naturliga skäl inte kan få för mycket låga bastoner är femsträngat också ett naturligt val.
Min första bandlösa femma är en "Unicornifierad" Warwick Corvette. Christian hjälpte mig med den, han bandade inte bara av den, han hyvlade ner hela halsen och la dit en otroligt fet och solid bit ebenholtz till greppbräda, hård och tung som sten men otroligt skön att spela på. Sen fräste han om kroppen och tryckte dit ett pat Kent Armstrong mickar av bara farten. Jag tyckte han var enormt schysst som tog sig tid att fila på min Warwick, trots att han hade egna beställningar att hinna med. B.l.a minns jag att jag fick vänta några veckor extra för att det var någon snubbe som hette Mark King som hade bråttom att få sin bas...
Enda felet på Warwicken är att den ser lite gubbig ut tycker jag.
Därför beställde jag i våras en custombyggd Sandberg California JM, femsträngad bandlös såklart, bara för att den är så fantastiskt snygg. Den kör jag mest på numera.
När det gäller strängar har jag starka åsikter även där; Thomastik Jazz Flats är det som gäller för bandlös reggae. Dock har jag upptäckt att B-strängen kan bli lite grumlig när man dragit ner det mesta av diskant och övre mellanregister på stärkaren så jag har satt på en Roundwound B-sträng. Ser lite konstigt ut men funkar skitbra.
Lådan på bilden är från början en Ashdown 2x10 + 1x15 där jag satt in nya Eminence Neodynium element som låter mycket bättre och väger ingenting. Samt målat lite som syns.
Toppen är en Markbass TA-501. Kan inte ge nog med beröm åt den. Absolut bästa topp jag någonsin spelat på.
Problemet är bara att jag är så nöjd med min rigg att jag inte längre har nåt kvar att få GAS på. Skulle möjligen vara en femsträngad paddelbas, Steinberger är ju en gammal favorit hos reggaebasister. Vet någon om Steinberger gjorde några femsträngade? Bandad i så fall, bandlös kan man nog glömma.
Kolla gärna in bandet på: http://www.myspace.com/rootrepublic
