Fourth time's the charm?
Postat: mån 22 apr 2024, 09:35
43-årig skåning, medioker trummis sedan barnsben, numera aspirerande medioker basist... igen.
Det hela började med att jag i sena tonåren köpte en bas av en kompis pappa. Jag gjorde ett halvhjärtat försök att lära mig spela men kom aldrig någon vart, så basen såldes. Några år senare tyckte en annan kompis att jag skulle ta upp basen igen, så han lånade ut sin bandlösa, jättetunga finbas till mig på obestämd tid. Den stod mest i ett hörn och var snygg och återlämnades relativt ospelad efter ett tag. Ytterligare några år passerade. Bandet jag spelade i vid tidpunkten bestämde sig för att lägga ner, så jag bytte in ett gäng cymbaler mot en bas. Denna gång en Squier Mike Dirnt signaturbas. Vad som hände den gången minns jag inte riktigt, men det blev inte basist av mig då heller. Ytterligare tio år förflöt. Vi är nu framme i februari nådens år 2024, då min bror knackade på dörren och överräckte en Fender akustisk bas med orden "du kan ju testa och se om det är kul". Och det var det. Denna gång har jag lyckats hålla igång övandet någorlunda, jag har lärt mig var tonerna finns på halsen istället för att bara spela efter tabulatur och jag tycker otippat nog att det är kul att öva skalor. Skam den som ger sig.
Nästa steg i "karriären" blir nog att ta några lektioner för att få tips på hur jag utvecklar tekniken, sen får jag väl göra ett försök att hitta ett band att spela med vad det lider.
Det hela började med att jag i sena tonåren köpte en bas av en kompis pappa. Jag gjorde ett halvhjärtat försök att lära mig spela men kom aldrig någon vart, så basen såldes. Några år senare tyckte en annan kompis att jag skulle ta upp basen igen, så han lånade ut sin bandlösa, jättetunga finbas till mig på obestämd tid. Den stod mest i ett hörn och var snygg och återlämnades relativt ospelad efter ett tag. Ytterligare några år passerade. Bandet jag spelade i vid tidpunkten bestämde sig för att lägga ner, så jag bytte in ett gäng cymbaler mot en bas. Denna gång en Squier Mike Dirnt signaturbas. Vad som hände den gången minns jag inte riktigt, men det blev inte basist av mig då heller. Ytterligare tio år förflöt. Vi är nu framme i februari nådens år 2024, då min bror knackade på dörren och överräckte en Fender akustisk bas med orden "du kan ju testa och se om det är kul". Och det var det. Denna gång har jag lyckats hålla igång övandet någorlunda, jag har lärt mig var tonerna finns på halsen istället för att bara spela efter tabulatur och jag tycker otippat nog att det är kul att öva skalor. Skam den som ger sig.
Nästa steg i "karriären" blir nog att ta några lektioner för att få tips på hur jag utvecklar tekniken, sen får jag väl göra ett försök att hitta ett band att spela med vad det lider.