inber skrev:Kvintcirkeln har jag aldrig förstått poängen med, dvs den praktiska användningen. De flesta basister kan ju, utifrån en ton på halsen, spela en durskala eller en mollskala och säkert kan många med mig transponera i huvudet till vilken tonart som helst utan att knappt veta vilken tonart som spelas.
Varför ska man gå omvägen att först via ett verktyg, i praktiken en algoritm, ta reda på vilka toner som ingår i skalan och sen försöka spela dem?
Hm.
Vore roligt att få en förklaring. Jag har alltid misstänkt att det är ett hjälpmedel för folk som inte är speciellt musikaliska, eller spelar instrument med annan och mer krävande logik, typ piano.
Du måste veta antalet #- och b-förtecken den dagen nån slänger upp ett notpapper i fejan på dig och säger "spela det här".
Står det två b-förtecken så ska du veta att det är en låt i Bb-dur/G-moll (finns ingen annan tonart som har två b-förtecken). Instrument med kromatisk greppbräda, där är det ju bara att "flytta sig linjärt" om du har skalorna i fingrarna och ryggmärgen, men på ett piano måste du veta att alla B (vit) blir Bb (svart) och E (vit) blir Eb(svart).
(Ok färgningar med f.f.a. försänkta kvinter, E i detta fall, kan tillkomma så det är inte riktigt sant, men i princip)
Antalet korsförtecken ökar med exakt ett för varje kvint du flyttar tonarten uppåt (kvintcirkel) från C-dur/A-moll
Antalet b-förtecken ökar för varje kvart du flyttar tonarten uppåt från C-dur (kvartscirkel) från C-dur/A-moll
Max 6 # eller b.